Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med höga skri och rop och i stormande fart föllo in i de
svenska kvarteren eller omringade utsända partier.
Uniformer, motsvarande andra arméers, brukades ej af det
polska adelsuppbådet. Petre har (s. 119) skildrat
paraddräkten vid en revy. Härtill kunna några ord läggas ur
andra källor. De flesta voro klädda i den nationella,
snör-besatta kontuszen — i brokigt växlande färg och
omgjor-dad med den guldstickade gördeln - på hufvudet en
pälsbrämad mössa, kolpak, med den vajande fjädern; de
tämligen vida benkläderna nedstuckna i skaften på de gula
saffiansstöflarna*. Vapnen: sabeln, lansen och pistolerna.
Pansernerna eller pansarryttarna buro harnesk, hjälm och
pansarkrage med leopard- eller björnfällar öfver eller annat
dyrbart pälsverk. 1 stället för detta ser man ofta på äldre
afbildningar på ryggharnesket fästade ett slags konstgjorda
stora vingar, sammansatta af stork-, tranfjädrar eller dylikt **.
»Voloscherna», som tjänte för sold, förde som
hufvudva-pen vimplade lansar. — Utom eldvapen begagnades ännu
af en de! båge och pilar; en salva, skjuten upp i luften så
att pilarna föllo ned öfver fienden, inledde ofta
handge-mänget. — Peruken, som, efter hvad porträtten visa,
redan vunnit betydligt insteg hos ryssarne, var ej i bruk
hos polackarna. Håret var kortklippt, ofta rakadt upp i
nacken. Adelsmän buro alltid mustascher.
Eftersommaren 1705, efter slaget vid Gemäuerthof,
uppträder tsar Peter själf på krigsskådeplatsen och genom
Mitaus eröfring tvingas svenskarna alldeles tillbaka till
Livland. Deras ställning där blef mycket osäker. Då Narva
och Dorpat redan fallit och vägen in i Östersjöprovinserna
låg alldeles öppen för ryssarna, så hotades Lewenhaupt
* En gammal polsk Pana har berättat, huru hon som ung flicka
skrattat åt Carl XII:s tunga ryttarestöflar och grofva sporrar —
Bul-garins Memoirer.
** »Leur frémissement servait å animer les chevaux.» Pologne
par C. Forster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
