Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
där nere i Ukrajna blef för hvarje dag mera ohållbar och
samma orsaker, som hindrade Carl att tåga vidare på den
först inslagna vägen, förbjödo honom att stanna där han var,
förutsatt att detta hade fullt tryggat föreningen. Armén
hade länge lidit stor brist på bröd, säden fick uppsökas i
gropar. Lewenhaupts förråd voro visserligen att påräkna
och han anslår dem själf, kanske något rundt, såsom
tillräckliga för 6 veckor. Men bristen på hästfoder var stor
och Carl har särskildt påpekat denna omständighet såsom
afgörande. Det gällde hans kavalleri, hans artillerianspann
och tross. En marsch förestod genom ödsliga skogar.
Hur det gick med hästarna på denna marsch omtalar
Ponia-tovski (Hist. Tids. 1890) och Nordberg. Carl har visst
icke varit utan all oro för Lewenhaupt. Hans
mångom-skrifna förakt för ryssarna får, såvidt hans egna yttranden
därvid åberopas, nog tagas med en viss modifikation. Carl
får lika litet som andra alltid bindas vid ordalydelsen. Den
unge generalen vid Narva må ha hyst en sådan
ringaktning. Men tiderna hade ändrat sig och i militära stycken
var Carl nog en skarpsynt aktgifvare på tiderna. Han
visste väl hvilka instruktörer och ledare Peter förskaffat sig
från alla håll. De långa förberedelserna vittna ej heller om
ett underskattande af motståndaren, i hvarje fall af
svårigheterna. Vi må akta oss att alltför mycket identifiera Carls
uppfattning med hvad som kan ha varit Axel Sparres eller
Lagerkronas.
Det är klart att förbindelsen med Mazepa under
för-handenvarande omständigheter blef af yttersta vikt. Och
det är visst icke skäl att med svenska författare så djupt
nedsätta värdet af Mazepas hjälp efter Baturins fall.
Ryssarna själfva ha nog haft en annan uppfattning af saken
och tyckas ännu ha den, om det förhåller sig så att
Mazepas minne i sammanhang med någon religiös ceremoni
ännu årligen förbannas. Sveket i sig själf är förmodligen
ingen så ovanlig företeelse i ryska historien mer än i nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
