Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det följande bidraget för oss i sin första del från den
polska krigsteatern tillbaka till Littauen. Det är blott en
episod det skildrar, men den är målande för mannen och
för andan i den svenska hären på den tiden.
Gustaf Henrik v. Siegroth — eller som han själf skref
sig: Siegerooth — var egentligen af tyskt ursprung; hans
fader, Hans Henrik v. S., hade emellertid inflyttat hit, tagit
svensk krigstjänst och blifvit svensk godsägare. Han var
öfverstelöjtnant vid lifgardet och stupade i slaget vid Lund.
Modren, också född v. Siegroth, men af en annan ätt eller
ättegren, hade senare gift om sig med d. v. ryttmästaren
vid adelsfanan Alexander Hummerhielm. Gustaf Henrik,
som var född på 1670-talet, tjänade först vid Lifgardet, där
han steg till kapten, blef 1702 efter den här skildrade
affären befordrad till öfv.-löjtnant vid Dalregementet; öfversten
här var gen.-major och hette Magnus Stenbock.
Siegroth hade börjat sin krigarbana på Seland; var
sedan med vid Narva, Düna, Kliszow, Grodno och mycket
annat. Blef 1706 öfverste vid Dalregementet och stupade
slutligen vid Poltava under anfallet på de ryska redutterna.
Slår man upp hos Ennes om de fångna af regementet, så
börjar listan med kaptensgraden och ej som vid så månget
annat med regementsofficerare. Sådant beror naturligtvis
ofta på tillfälliga omständigheter, men här betyder det att
öfversten, öfverstelöjtnanten F. Drake (för öfrigt svåger till
vår gamle bekante J. Stålhammar, K. Kr. D. VII), major
och 6 kaptener, 3 löjtnanter, 4 fänrikar (en af dessa en
namnfrände till öfversten) hade följts åt i döden. Det
grofva ryska nätet vid Perevolotjna hade således, om man
så får uttrycka sig, på förhand fått stora hål för
dalkar-larnes räkning, genom hvilka en del af de styfvaste
karlarna, nämnda och onämnda, sluppit igenom till fridens
land. Inte ett damkorn af tadel eller skam, hvarifrån de
stackars öfverlefvande ej kunna alldeles frisägas, häftar alltså
vid deras minne. Hvem som svarade på regementets väg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>