Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som ingått svenska giften, haft en son Allert, räntmästare i
Wismar, krigsråd och intendent. Af denne var åter David
Natanael v. Sittman — själfve dagboksförfattaren — en son.
Om honom heter det nu att han (tydligen efter 1709
eftersom han d. å. ännu är officer i preussisk tjänst) blifvit
öfverste och generaladjutant i svensk och ändtligen
ofvan-nämde år friherre. Hans svenska friherrevapen betecknas
såsom okändt. Men det angifves att han också var tysk
friherre, redan när han deltog i tåget mot Ryssland *).
Som utg. saknat tillgång till de åberopade otryckta
källorna, måste han beträffande D. N. Siltmanns svenska
befordringar iakttaga tystnad och kan endast anföra
Arki-varien Westrins på framstäld fråga gifna yttrande att några
handlingar, som kunde bestyrka detta ej, såvidt kändt,
finnas i Riksarkivet.
Däremot finnas där visserligen papper, som upplysa
något om familjen Sittmanns eller Siltmanns tidigare
förbindelser med Sverige och därvid ställa det utom allt tvifvel
att just den gren dagboksförfattaren tillhörde stod i
undersåtligt förhållande till Sveriges krona. En odaterad
skrif-velse, undertecknad David Nathanael Siltmann, stäld till
konungen (tydligen Carl XI), hvari han med underd.
tack-samhetsbetygelse för ett 1689, genom kungl. regeringen i
Stade erhållet kungl. stipendium »bey dem Verdischen Stat»,
omtalar att han alltid haft mycken lust att evertuera sig
genom studier, men att hans föräldrar, som hade många
barn, ej varit i tillfälle att understödja honom. Nu menar
*) En särskild sida i handskriften upptages också af Siltmanns
friherrevapen i färger. — Efter prof. Stilles utförliga blasonnering har
utg. tecknat den dagboken åtföljande vapenbilden. Kand. P.
Sörens-son tog senare, vid ett besök i Berlin, en konturteckning af originalet,
som bestyrkte den heraldiska riktigheten. Det meddelade är därför
naturligtvis intet vapenporträtt och om någon ville anmärka, att
heral-diken är bra i vapenboken, men »vapenporträttet» ger tidsfärgen, så
har utg. ingenting annat att genmäla, än att han ej kan prestera detta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>