Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SKRIFVAREN J. M. NORSBERGHS DAGBOK 1707-1710.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
otwifvelachtigdt war det då wijst en hög bewijst stoor
Herrans nådh och tillshyndan.
Den 2 [!] Julij klåckan 10 om dagen marcherade wij
ifrån Nieper strömmen genom berörde ödemark... 7
Den 3 dito marcherade wij.................. 8
Den 4 dito................................. 6
Då om dagen som wij marcherade utj ödemarken war
en ogemen starck heeta uthaf sohlens stråhlar så att det
tårra grässet, som då på jorden stog, begyntes af sigh sielf
uptändas med een fasseligh eldh, att man då med största
lijfzfara måste söckia att undwijcka, elliest hade wij aldeles
uthaf jorde eldh måst förtärt blifwa om icke Gud serdeles
då hade bewarat oss. Der till med woro wij mäst alla
der så swårt ansatte och incommoderat uthaf flygande
stora hwijtha matkar, som hade bruna wingar och stora
trubbuta hufvuden *), ja så tiockt neder uppå jorden och
i lufften som den aldra starckaste eller tiockaste töcken hade
då warit öfwer hela fältet hölder, hvilcka der förtärde och
*) Strahlenberg, som också var med på tåget, nämner äfven
dessa gräshoppsvärmar: »När vi efter Poltaviska aktionen begaf oss
öfver den Bes-Arabiska steppen till Bender, kommo vi tidigt om
morgonen före soluppgången till ett höskräckeläger, där de lågo öfver
hvarandra tjockt till en hands bredd; emedan solen ännu icke torkat
deras vingar kunde de ej flyga upp. Det krasade bra när hästarna
trampade på dem. Den plats, som denna ohyra intog, utgjorde nära
’ja mil i längd och bredd, och om än gräset i omgifningen var
qvar-ters högt, hade de på sitt nattläger ätit så rent att man såg bara svarta
jorden». (Nord- u. Ostt. Theil v. Europa u. Asia s. 362).
Den öfvade iakttagaren har ett annat sätt att beskrifva än den
ovane. — Strahlenberg omtalar också »bittra mandlar» i steppen mellan
Dnjepr och Bug på buskar 1/a aln höga (Amygdalus nana). Men han
nämner ej »körsbären» (Physalis Alkekengi) som flyktingarna
vederkvickte sig med. Det gör däremot Poniatowski, som också talar om
de mongoliska grafhögarna i steppen med sina stenbeläten. De spridda
dragen af hvad som mötte svenskarna pä tåget genom ödemarken få
letas ihop från skilda håll; utg. har sökt samla dem till en bild i
uppsatsen »I Steppen» (Wärt Land d. 21, 23, 26, 28 Jan. 1904).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
