Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillbakavisade. Det är vidare han som ursprungligen
inspirerat preussiske konungens förslag till Carl XII, framburna
af Eosander; på det sättet skulle han försäkra sin polska
krona och göra sig oberoende af Ryssland. Det var i alla
fall ett något vågadt experiment, som här ifrågasattes, fast
det just ej var detta som afskräckte Carl XII. Det är ovisst
hvad rol sjömakterna, som ville ha fri handel på Östersjön,
i längden skulle ha spelat. Icke heller denna punkt har,
som hans handlingar bevisa, brytt Carl XII. Men låt oss
ej förtänka honom att han — som för öfrigt tydligen har
öfvervägt förslaget noga och mycket, han blef tankfull hvar
gång det kom på tal — tillsist ej litade på August som
bundsförvandt i detta krig och därför ej kunde besluta sig
att godvilligt slå en streck öfver Altranstädt och sitt
föregående lif. Det tycka politiska herrar är ingenting; men
handlingens män, hälst af Carl Xlhs slag, ha en annan
känsla af saken.
Men huru som hälst: Augusts bibehållande på Polens
tron har genom en mängd samverkande omständigheter
blifvit ett slags hufvudintresse för alla ledande statsmän i
små eller stora länder och Carl står därborta i Turkiet
ensam mot nästan en slags europeisk koalition. Man kan
kanske kalla det så, ty här finns andra pressionsmedel än
vapnen. Hans verksamhet i Turkiet, hur begriplig och
följdriktig den var ur svensk synpunkt som en kamp mot
Ryssland, har aldrig haft det dåtida Europas sympatier *),
naturligen ej tyske kejsarens, ej Hollands eller Englands.
Det insåg han och det har dikterat de bittra orden, som
han engång i dagboken hörs fälla, då talet är om de mot
Sverige minst fiendtliga makter: att han visste ej hvilka
*) Icke ens hans egna rådgifvares, alldeles oafsedt opålitligheten
af Portens löften. Müllern finner det i ett bref hem betänkligt »att
draga en hop turkar in i kristenheten». Man kan undra om denna
principiela betänklighet har varit utan all inverkan på hans
uppfattning i öfrigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
