Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var för öfrigt långt ifrån alla som ville kapitulera *).
Konungen blef vid lif; till deras hjärtliga fröjd. Men
konungen gjorde inte fred, och de som gifvit sig till fångar,
förblefvo, på några få undantag när, fångar. Han kunde
ej med bästa vilja skaffa dem åter — de voro för många
och för dyrlösta — utan i utbyte mot länder och hela
befolkningar, hvilkas öde det, ur rent humanitär synpunkt —
den politiska behöfva vi ej dröja vid —, ej var skäl att
lägga i så brutala och omvältande händer, som de ryska
då voro. Därtill måste först det yttersta nödfall tvinga.
Så resonnerade också de makthafvande efter Carl, ty de
brådskade ej med freden.
Modlöshet är icke förräderi och ingen tänker ditåt för
karolinernas räkning. Här stötte utg., förr än han trodde,
verkligen på något fridlyst. Men modlöshet är en bro,
som leder öfver till nejder, hvilka, om man tänker på
följderna, icke äro så värst aflägsna från de dystra kärrmarker
öfver hvilka pestdunster hvila. Ibland är den till och med
rent af den psykiska utgångspunkten; det ena är en
af-komling i rätt nedstigande led af den andra. Förstås, då
kommer gerna en annan faktor till: partihatet. Anjala och
Sveaborg ha kanske gjort Sverige mer skada än Poltava.
Åtminstone är det fullkomligt säkert, att Sveriges
tillbakagång har flere och långt djupare rötter än det sistnämda.
Men så känsliga äro människor lyckligtvis ännu för äran,
att när de skola peka ut en historisk vändpunkt välja de
*) Poniatowski (Remarques d’un Seigneur Polonois) vill veta att
Creutz, som skickats till Mensjikov för att höra vilkoren, visst icke
velat kapitulera, sedan han på närmare håll sett fiendens beskaffenhet,
fast han för tillfället låtsat så, för att desto förr få komma tillbaka.
Men han blef af Mensjikov kvarhållen.
Ett dylikt tal har tydligen gått i Benderkretsarna. Man kan ju
beteckna det såsom ovederhäftigt gentemot Creutz’ egen redogörelse,
affattad i Moskva 1710 och någorlunda öfverensstämmande med
Lewen-haupts. Men varsamt affattade papper äro icke heller alltid
sanningsvittnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
