Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som själfva redogöra för dessa. Två af dessa skrifter ha
en officiell prägel, den ena ännu mera afgjordt än den andra;
detta är visserligen icke fallet med N. Gyllenstiernas, som
endast får betraktas som ett familjedokument, i hvilket han
förvarat minnena af de krigshändelser, i hvilka han deltagit,
men som här utan tvifvel på flere punkter få en ny och
välbehöflig belysning.
Början sker med den rapport eller underdåniga
berättelse, som d. v. generalmajoren och öfversten för
Ostgöta kavalleri, friherre Carl Gustaf Mörner ingifvit angående
sin inmarsch i Samogitien och Littauen o. s. v. 25 Febr.—
9 Juli 1702.*) Magnus Stenbock, då öfverste för
Dalregementet, var med på detta tåg, under hvilket Mörner, såsom
äldre generalmajor, förde befälet.
Friherre C. O. Mörner af Morlanda, född 1658, hade
redan som 15-årig inträdt i krigstjänst och som löjtnant
deltagit i slaget vid Lund och andra Carl XI:s krigsföretag
samt senare en tid tjänat under franska fanor. Vid det
nordiska krigets början redan generalmajor af kavalleriet
deltog han i landstigningen på Seland och i Dünaslaget
samt sändes af Carl XII att, såsom en af segerns närmaste
frukter, besätta Kurlands hufvudstad Mitau och bemäktiga
sig där samlade förråder. 1 polska kriget kom han ej att
deltaga längre än till utgången af 1704, då han återvände
hem såsom generallöjtnant och generalmönsterherre. Det
blef viktiga förrättningar han härhemma fick att fylla och
*) Mörners originalrapport finnes bland »öf verstars skrifvelser»
i Riksarkivet. En afskrift af denna har utg. haft till jämförelse. Det
talas här i första person, under det den tryckta rapporten talar i tredje,
eljest är innehållet alldeles lika.
Handskriften på Esplunda består af tre ark, den sista sidan
obe-skrifven. Den är skrifven med kursiv skrifvarestil, men
namnunderskriften är egenhändig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
