- Project Runeberg -  Karriär /
191

(1975) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1975, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

krämarsjäl egentligen. Han är vanlig. Det går en liten Goethe i varje dum
SA-man. Du skall läsa Seume i stället. Och jag som aldrig drömt om
att våga mig på att frivilligt och för nöjes skull ta ut en volym
Goethe ur hyllan hos gubben. Än mindre att sedan verkligen läsa i
den. Jag bara stod där och såg på honom och han gick vidare fram
till dig. Minns du det? Till honom kunde man inte tala om
Richmal Cromptons böcker eller tåg från Märklin. Det gör jag ännu inte.

— Men så fick jag den där smällen förra året. Då blev jag rädd.
Jag vill inte bli som Carmichael. Död som pensionär. Och jag har
ju gjort mina år i FN. Även om dollarn sjunker så har den inte
sjunkit så mycket att jag inte kan dra mig tillbaka på ett
anständigt sätt. Och det tänker jag göra. Det var därför jag körde upp till
gubbens grav. Ville se honom en sista gång och ville liksom helt
övertyga mig själv om att det trots allt inte skulle gå att flytta hit
hem.

— Det var ju roligt så länge det varade. Nu river jag mitt lilla
empire på vinden. För dig är det ju annorlunda. Jag kan lika gärna
säga dig vad jag gjorde däröver. Jag vågade inte säga det till Hans.
Jag hyrde ett hus vid Lomita i California. Ute vid Redondo Beach.
Hela Stilla Havet framför mig och Los Angeles åt ena hållet och
Disneyland åt andra och några goda vänner från förr alldeles
bredvid.

— En sak är ju hur det hade gått om det varit annorlunda. Men
när det inte är annorlunda och när det är ebbens tid då kan man ju
vara klok som en Candide. Fast klokare. Jag odlar ingen kål och
spinner heller inte utan kan ligga på rygg i sanden och se stjärnorna
vandra över himlavalvet och höra bränningarna slå. Du må tro det
blir glädje i sekretariatet. Det blir nästan lika bra som om jag dött.
Befordringsfanan vajar och alla skall upp ett pinnhål och någon
kallas hem för att sättas i disponibilitet bland speglarna och guldet i
representationsvåningen. Men jag är ute. I opt out!

— Jag hoppas du kommer över någon gång. Eva med för den
delen. Det är ju inte så många kvar av det gamla gänget. Jag kan ge
dig mitt telefonnummer. DA-6-3824.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:32:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karriar/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free