Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Storfurstinnan - Första boken: Från Stettin till Moskwa - 2. Ankomsten till Ryssland. Giftermålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kansli. La Chétardie hade därför försett sig med kreditiv
innehållande den efterlängtade titeln, men behöll dem i sitt
förvar för att egenhändigt öfverlämna dem åt Bestuschefs
efterträdare, sedan denne fallit. Elisabeth fick veta detta,
och snart var det ej längre någon hemlighet för hela hofvet.
Säker på sitt personliga inflytande gjorde den franske
diplomaten anspråk på att afhandla saken med kejsarinnan direkt
med förbigående af hennes kansler. Detta var att
öfverskatta sina krafter och att alltför groft misstaga sig på
Elisabeths karakter. Bilden af Peter den stores dotter har
ofta nog blifvit tecknad, så att man med ledning häraf
kunnat göra sig en tämligen riktig föreställning om denna
märkliga furstinnas sätt att vara och att regera. Hon var
på en gång orolig och indolent, lidelsefullt begifven på
nöjen, men det oaktadt intresserad af arbete, användande
timmar vid toaletten, men i stånd att uppskjuta med en
underskrift eller en order i veckor, ja i månader. Hon var
vällustig och gudlig, skeptisk och vidskeplig, alltid färdig
att kasta sig ifrån en hejdlös utväfning, som ruinerade
hennes hälsa, in i en lika hejdlös religiös exaltation, som
förvirrade hennes förstånd. En hysterisk kvinna skulle vi i
våra dagar kalla henne. Baron de Breteuil omtalar i en af
sina depescher, att då Elisabeth 1760 skulle underteckna ett
förnyande af fördraget med hofvet i Wien af 1746, hade
hon redan skrifvit Eli... då en geting kom flygande och
satte sig på hennes penna. Hon afbröt tvärt, och nu för
gingo sex månader, innan hon kunde besluta sig att skrifva
sitt namn färdigt. Af hennes yttre människa ger furstinnan
af Zerbst en mycket smickrande skildring. Men af hennes
karakter ger däremot chevalier d’Eons penna en
afskräckande bild. »Trots sin skenbart godmodiga min är Elisabeth
listig och skarp. Har ni ej på förhand stålsatt er mot
hennes blick, så glider den in under edra kläder och borrar
sig in i ert bröst, och när ni märker det, är det redan för
sent, ty ni är fullkomligt afklädd, och hon har läst allt
hvad som finnes i er själ. Hennes hjärtas renhet och
godhet äro endast en mask, ehuru hon i Frankrike och hela
Europa är känd under namnet »den milda». Vid sin
tronbestigning svor hon vid den helige Nikolaus, att ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
