Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Storfurstinnan - Första boken: Från Stettin till Moskwa - 3. Katarinas andra uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig trumpen. Då storfursten fick veta, att jag fortfor med
att fasta, grälade kan mycket på mig...»
Samma silhouette af ett vanartigt, illa uppfostradt barn
med dåliga böjelser skymtar fram, med några ännu mer
skärpta drag, i den andra upplagan af memoarerna.
Låt oss nu granska Katarinas eget konto. Tre
hufvudbeskyllningar framställas mot henne af kansleren:
försummande af den ortodoxa religionens andaktsöfningar;
otillåten inblandning i statsaffärer, kejsardömets eller hertigdömet
Holsteins; öfverdrifven förtrolighet med de unga herrar,
som vistas vid hofvet, kammarherrar, till och med pager
och lakejer. Den sista punkten är tydligen den mest
graverande, men just rörande den har Katarina själf uttalat
sig i sina memoarer på det tydligaste sätt, och dessa
förklaringar lämna intet tvifvel öfrigt beträffande
förtroligheten, för att ej säga något mera, i det umgänge, som vid
denna tid uppstått mellan henne och åtminstone tre af de
unga herrar, som umgingos på hofvet, nämligen de tre
bröderna Tschernischof, resliga och välväxta unga män, som
åtnjöto storfurstens synnerliga ynnest. Den äldste, Andrej,
den mest lysande af de tre, var Peters favorit och blef snart
Katarinas. Hon gaf honom smeknamnet »min lille son», han
kallade henne »lilla mor», en benämning, som är mycket
vanlig i Ryssland och ej i och för sig innebär något
tvetydigt. Resultatet blef emellertid en förtrolighet, som kunde
förefalla så mycket mera tvetydig. Peter icke allenast
tolererade den, han uppmuntrade den och dref upp den ända
till åsidosättande af de enklaste regler för det passande.
Han tyckte om öfverdrift i allting och frågade föga efter,
om han själf var oanständig eller om hans omgifning tillät
sig detsamma. Medan Katarina ännu endast var hans
trolofvade, hade Andrej redan måst påminna henne, att
furstinnans af Zerbst dotter var bestämd att kallas storfurstinna af
Ryssland och icke fru Tschernischof. Peter gapskrattade,
då han hörde denna tillrättavisning, som föreföll honom
ytterst komisk, och den hade ingen annan påföljd, än att
han hädanefter kallade sin vän »Katarinas fästman». »Er
fästman», sade han till henne, då han talade om den unge
mannen. Katarina å sin sida erkänner, att hon genom sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
