Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Storfurstinnan - Första boken: Från Stettin till Moskwa - 3. Katarinas andra uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppförande ådragit sig förebråelser i detta afseende af en
simpel domestik, hennes kammartjänare Timofej Jewreinof,
som ansåg sig böra varna henne för de faror hon utsatte
sig för. Timofej varnade äfven Tschernischof, som på hans
inrådan gjorde sig sjuk någon tid. Detta tilldrog sig under
karnevalen 1746. Första april, då hofvet som vanligt flyttade,
utbytte vinterpalatset mot sommarpalatset, visar sig
Tschernischof åter, och snart försöker han till och med intränga i
Katarinas sängkammare. Hon spärrar vägen för honom,
men tänker icke på att stänga dörren, hvilket säkerligen
skulle ha varit klokare. Hon håller dörren på glänt och
fortsätter ett samtal, som hon förmodligen finner intressant.
Plötsligt visar sig grefve Devierre, en af hjältarne från
sjuåriga kriget, som nu vid hofvet tjänstgör som kammarherre
och, efter hvad det tycks, äfven som spion. Han underrättar
storfurstinnan att storfursten vill tala med henne. Dagen
därpå förvisas herrarne Tschernischof från hofvet, och samma
dag uppträder »den distinguerade damen», som fått i
uppdrag att vaka öfver Katarinas uppförande. Denna
omständighet är betecknande. Elisabeth nöjer sig för öfrigt icke
med detta. Hon ålägarer Katarina och till och med Peter
ett slags kammararrest, hvarunder Simjon Todorski, den
nitiske arkimandriten, som nu blifvit biskop i Pskof, får i
uppdrag att förhöra dem angående deras förhållande till
bröderna Tschernischof. Dessa, som häktats, få säkerligen
äfven undergå ett förhör, ännu mera eftertryckligt och
antagligen mera strängt. Å ingendera sidan erkännes någonting.
Katarina talar emellertid om en brefväxling, som hon
kommit åt att underhålla med Andrej Tschernischof, till och
med under den tid han suttit fängslad. Hon skref till
honom, och han svarade; hon gaf honom kommissioner, som
han uträttade. Låt oss antaga, att hon ännu handlat i all
oskuld. Vi skola nog få anledning att vara mindre
öfverseende.
De förebråelser, som riktades mot Katarina rörande
detta ömtåliga ämne, stodo för öfrigt, i den förskräcklige
kanslerens tankar, i samband med ett annat pliktområde,
där han framför allt ville framhålla hennes felaktighet. Nio
månader hade, som man erinrar sig, förflutit, sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
