Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Storfurstinnan - Andra boken: Eröfringen af makten - 1. Det unga hofvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tidpunkt, gifva någon föreställning. Ibland kunde
diplomaterna, som skickades till Petersburg, vara tveksamma om,
hvilken de skulle vända sig till; somliga tvekade icke, utan
gingo modigt och knackade på den lilla dörren, bland andra
Hanbury Williams, det engelska sändebudet.
Den detaljerade redogörelsen för de händelser, som
fyllde denna tid, skulle ej rymmas inom ramen för denna
skildring, vi skola inskränka oss till att antyda de mest
framträdande dragen: Katarinas inträde i det politiska lifvet,
hennes förbindelse med Poniatowski och slutligen den
våldsamma kris, som framkallades af den allsmäktige Bestuschefs
fall och hvarunder den blifvande kejsarinnan utkämpar sin
första strid på sina blifvande triumfers område och vann sin
första seger.
Det är kärleken, som har fört in Katarina i politiken.
Det var hennes öde att ständigt sammanblanda dessa till
utseendet så skiljaktiga element, det var hennes konst eller
hennes tur att nästan alltid dra fördel af en blandning, som
varit olycksbringande för så många andra. Hennes första
utflykt ur den trånga krets, hvari Elisabeth för alltid velat
inspärra henne, är en inblandning i Polens angelägenheter.
Men hon skulle säkerligen aldrig ha kommit att intressera
sig för dessa affärer, om hon ej fattat intresse för en vacker
polack. Hon kunde för öfrigt ej göra denna upptäckt utan
hjälp. Kopplare och kopplerskor ha tidigt intagit en stor
plats i hennes lif.
England, som ville förnya subsidiefördraget, hvilket sedan
1742 knöt Ryssland vid dess allianssystem, och äfven var
angeläget att försäkra sig om bistånd af en rysk armé i
händelse af en brytning med Frankrike, som tycktes nästan
oundviklig, skickade 1755 en ny ambassadör till Petersburg.
Guy Dickens, som förut innehade denna post, hade själf
insett sin otillräcklighet. Elisabeths hof var alldeles för
bullersamt för en man af hans ålder. Politiska angelägenheter
afgjordes där mellan en bal, en teaterföreställning och
en maskerad. Man erkände riktigheten af hans
anmärkningar och sökte en diplomat, som var i stånd att motsvara
alla yrkets fordringar. Det var sir Charles Hanbury
Williams, som blef den utvalde. Valet kunde anses lyckligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>