- Project Runeberg -  Katarina II af Ryssland : en kejsarinnas roman /
251

(1897) [MARC] Author: Kazimierz Waliszewski Translator: Ernst Lundquist - Tema: Russia, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Kejsarinnan - Första boken: Kvinnan - 3. Åsikter och grundsatser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

civiliseradt, lagbundet, bildadt Ryssland. »Aldrig skall man
kunna få mig att frukta jämförelsen med de bildade folken,»
sade hon.

Till och med inom statsekonomien var hon med sin
instinkt snarare än med sina åsikter, ty sådana hade hon
knappast därvidlag, fäst vid den liberala skolan. Hon
afskydde monopol och fördömde lotterier: »Jag afskyr
blotta ordet lotteri, det är alltid ett skälmstycke under
hedervärda yttre former.» Men med den inkonsekvens,
som var så vanlig hos henne, förklarade hon sig än som
anhängare af den mest energiska protektionism, än som
försvarare af konsumenternas intressen mot producenternas,
hon ville till och med påbjuda utförselstull för spannmål.

Om vi få tro Grimm, utgjordes Katarinas hela politiska
program, det hon förblef trogen i hela sitt lif, af en
progressiv sträfvan efter att upphäfva den oinskränkta makten.
Hon medgaf ej, och man ger henne gärna rätt i det
afseendet, att en reform af detta slag kunde försiggå plötsligt.

Det klokaste var att småningom undergräfva
despotismens grundvalar genom att hos det folk, som man ville
göra själfständigt, efter hand väcka dess sofvande medkänsla
af och böjelse för friheten. Men tills vidare var den
autokratiska styrelseformen en nödvändighet. Vi känna ingen
lust att motsäga dessa påståenden. Genom sin börd, sin
uppfostran och till och med, ja, framför allt, genom de
exempel hon haft för ögonen sedan sin ankomst till
Ryssland var Katarina kanske verkligen böjd för att i principen
ogilla själfva principen för den makt, som blifvit hennes.
Men förloppet blef följande: i början utöfvade hon, som
sagdt, provisoriskt och af nödtvång denna makt, som hon
ansåg barbarisk och bestämd att försvinna i en närmare
eller fjärmare framtid; men medan hon utöfvade den, rönte
hon inflytande däraf, vande sig därvid, glömde dess
skuggsidor och lärde sig allt mera värdera dess fördelar. Nog
af, hon fattade smak för den. För det andra kom hon,
genom att sysselsätta sig med filosofi och filosofer, på en
annan väg till den öfvertygelsen, att detta despotiska
styrelsesätt var det bästa af alla, icke allenast i Ryssland, utan
öfverallt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:33:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/katarina/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free