Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Kejsarinnan - Tredje boken: Filosofernas väninna - 1. Katarinas litterära, artistiska och vetenskapliga sympatier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Piles) några år därefter träffade på i en tom verkstad
sysselsatt med att polera en bronsplatta till en tarflig
tillfällighetsgravyr; han förklarade, att det ej fanns någon arbetare i
Petersburg, som kunde utföra dessa grofsysslor i hans ställe,
och förvånade sig öfver, att en främling intresserade sig för
hvad han gjorde. Det är vidare Schubin, en skulptör, som
samme besökande träffar på i ett trångt arbetsrum, utan
modell, utan elever, utan andra beställningar än en byst,
för hvilken en amiral erbjudit sig att betala 100 rubler,
fastän endast marmorn kostar 80. Det är slutligen målaren
Lossienko. Se här hvad Falconet säger om honom:
»Den stackars hederlige gossen var på förfall, utan mat
för dagen och ville flytta från Petersburg; han kom och
yppade sina sorger för mig, men af förtviflan förföll han
sedan helt och hållet. Han kunde icke ana, hvad han skulle
vinna på att dö! På hans grafsten står att läsa, att han
var en stor man!»
Katarinas ära kräfde ännu en stor man, och honom fick
hon för godt pris. Sedan artisten väl var död, hade hon
ingenting emot att öka sin egen storhet genom hans apoteos,
men hon frågade ej efter att hjälpa honom till att lefva.
Alla hennes konstintressen ha på det hela taget endast gått
ut på tomt prål. Och för detta ändamål var säkerligen den
»gudomlige» Reiffenstein, hvars namn var kändt öfver hela
Europa, långt mera lämplig än den stackars Lossienko, fastän
han, liksom denne, endast var en god kopist.
Den nationella konsten har alltså Katarina att tacka
för några modeller, som hon gifvit de ryska konstnärerna
att studera och täfla med. Men för öfrigt har hon ej gifvit
den ett stycke bröd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
