Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Kejsarinnan - Tredje boken: Filosofernas väninna - 1. Katarinas litterära, artistiska och vetenskapliga sympatier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till hemgift åt sin dotter, svarade hon, att detta bevisade,
att han förstod sig mycket bra på naturalhistoria, men mycket
litet på affärer, och hon bjöd honom 21,000 rubler med löfte,
att han själf skulle få behålla sina samlingar, så länge han
lefde. Är det hennes fel, att man, då man söker efter de
berömdheter, som hennes regering sett framträda på detta
område, ej finner annat än utländska namn? Med Euler,
Pallas, Boehmer, Storch, Kraft, Müller, Bachmeister, Georgi
och Klinger är listan nästan färdig. Man måste erkänna,
att det hvarken var den stora härskarinnans plikt eller stod
i hennes förmåga att nyskapa en inhemsk vetenskap och
lärda män, ryssar till börd och uppfostran. En dag
efterskickade hon från Tyskland fyra professorer, hvilka skulle
undervisa kadettkåren i matematik, naturvetenskap, filosofi
och litteratur. Då dessa herrar kommo, fingo de till sin
häpnad veta, att deras blifvande lärjungar ännu ej kunde
läsa på något språk! Det besynnerligaste är, att de ofvan
uppräknade, ganska framstående tyska vetenskapsmännens
vistelse i Petersburg knappast burit någon frukt. Om man
undantar Pallas ryktbara resebeskrifningar, den flitige Müllers
historiska forskningar och några arbeten i naturhistoria,
finner man ingenting, icke en bok, som till ära för Katarinas
regering utgått från denna vetenskapliga grupp, hvilken hon
med stora kostnader planterat som en fyrbåk i sitt rikes
ännu djupa mörker. Men var det verkligen en fyrbåk hon
ville ha bredvid sin tron, då hon vädjade till den utländska
vetenskapen för att höja dess glans? »Hon älskade endast
vetenskapen,» har man sagt, »för så vidt den syntes henne
ägnad att utbreda hennes ära: hon ville hålla den i sin hand
som en blindlykta och fördela dess sken efter sitt godtycke.»
Det är ett faktum, att t. ex. Storchs topografiska och
statistiska arbeten skulle ha kunnat få ett stort värde — om
han fått publicera dem så som han skrifvit dem. Sådan den
öfverlämnats åt eftervärlden, är hans Tafla öfver Petersburg
ungefär jämförlig med Katarinas porträtt ommåladt af Lampi
efter härskarinnans föreskrifter. Georgis skildringar äro
framför allt rika på onödiga detaljer. Grefven af Anhalt har i
samma stil lämnat en beskrifning af kadettskolan, hvars
styresman han var; man finner där en fullständig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
