Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Kejsarinnan - Tredje boken: Filosofernas väninna - 2. Katarinas författarskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
läxa. Sedan hon väl kommit i farten, kunde hon ej hejda
sig. De stora bladen med guldsnitt hopades i högar.
Kejsarinnan lämnade naturligtvis Chappes astronomi å sido;
hon höll sig till det, som rörde henne närmare, arbetets
statistiska, politiska och historiska sida. Chappe hade ju
vågat säga, att Sibirien var ett land utan växtlighet! Hon
skickade Voltaire nötter af sibiriska cedrar för att bevisa
motsatsen. Hon tog för gifvet, att denna bok var ett
schackdrag af hertig de Choiseul för att bringa henne och hennes
rike i misskredit. Hon skulle så gärna ha velat, att en
fransk författare åtagit sig att svara. Men tyvärr, Falconet
och Diderot spanade förgäfves efter någon lämplig person.
Furstinnan Daschkof erbjöd sig att ge sin väninna en
handräckning. Kejsarinnans raska penna bemäktigade sig
frukten af deras gemensamma öfverläggningar. Men då de
kommit i farten, hotade vederläggningen att bli tre gånger
vidlyftigare än själfva den bok, hvars dumhet och nedrighet
man ville uppvisa. De två första delarna kommo ut i präktig
utstyrsel och annonserade en fortsättning, hvars slut man
ej kunde förutse. Men plötsligt tröttnade Katarina som
vanligt. Det turkiska kriget och Pugatschefs uppror hade
för öfrigt kommit emellan. År 1773 meddelade hon sin
väninna, fru Bielke, att det ej skulle bli någon fortsättning,
emedan författaren blifvit dödad af turkarne, och det blef ej
vidare tal om abbé Chappe och hans bok. Katarina erkände
aldrig att hon författat Motgift. Faderskapet tillskrefs flera
personer, bland andra en grefve Puschkin, som enligt Sabatier
de Cabres vitsord aldrig i hela sitt lif hade en aning om
abbé Chappes tillvaro och ännu mindre om hans skrifter.
Originalmanuskriptet har för öfrigt aldrig återfunnits. Det,
som finnes i Petersburgs statsarkiv, är skrifvet af
statssekreteraren G. W. Kosnitski. Man har emellertid upptäckt några
autografiska fragment, hvilka ej tyckas lämna rum för något
tvifvel på arbetets höga ursprung. Hvad dess värde beträffar,
har det aldrig, efter hvad vi tro, varit föremål för någon
allvarsammare diskussion: det är en ganska medelmåttig
pamflett. Chappes anseende kan det ej vålla något afbräck
inför eftervärlden. Han hade i sin bok tagit in åtskilliga
sväfvande och till och med direkt diktade påståenden, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
