Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Senare delen. Kejsarinnan
- Fjärde boken: Katarina i hvardagslag
- 1. Hemlif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var nog stolt eller oblyg att ej söka hemlighetsfullhet och
misstänka klander ens på de områden, där vår vördnad och
vår beundran nödvändigt måste lämna henne i sticket.
3.
Till det yttre erbjöd kejsarinnans lif föga ämne till
skvaller, välvilligt eller ej. Oberäknadt de långa resor, som
bildade epok i hennes historia, stängde hon gärna in sig i
sina stora och luxuösa residens. Ibland under karnevalen,
en vacker, solig dag, ser man henne företaga längre
promenader. Då far hon ut med sin vanliga omgifning i tre
stora slädar, dragna af tio eller tolf hästar. Vid hvar och
en af dessa slädar fäster man baktill med rep ett dussin
mindre, där hofvets herrar och damer äro instoppade huller
om buller, och denna besynnerliga cortège ger sig nu af i
galopp. Man far och äter middag i Tschesmépalatset nära
hufvudstaden, man far öfver Newa till Gorbilewo, en
kejserlig villa, där det finns rutschbanor, och man superar i
Taurispalatset. Under en af dessa utflykter kommer
Katarina, sedan hon ätit middag och återtagit sin plats i en af
de stora slädarna, där hon sitter ensam, på den idén att
fråga stallmästaren, om de medföljande kuskarne och
lakejerna också ha ätit. Vid stallmästarens nekande svar
stiger hon ur släden. »Folket behöfver middagsmat liksom
vi», säger hon. Och som det ej finns någon mat i ordning
åt dem, väntar hon tåligt, tills den blifvit anrättad och de
stackars tjänarnes hunger stillad.
Men dessa utflykter äro sällsynta. Tsarinnan tycker ej
om att visa sig för ofta utom sitt palats och den dekorativa
omgifningen där; hon är rädd att minska sin nimbus som
afgud. En dag har hon haft ondt i hufvudet, men blifvit
bättre efter en promenad i fria luften; dagen därpå kommer
det onda tillbaka, och man föreslår henne att göra om
promenaden. »Hvad skulle folket säga,» svarar hon, »om
det såg mig ute på gatan två dagar å rad?» Två gånger
under vinterns lopp går hon på maskerad. De, som hon
inbjuder att vara henne följaktiga, erhålla dräkter och masker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 12:33:19 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/katarina/0475.html
