Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Kejsarinnan - Fjärde boken: Katarina i hvardagslag - 2. Familjelif. Storfursten Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det unga hofvet var ofta i penningknipa. År 1789, då
Katarina sysslade med att gå igenom hofbankiren
Sutherlands stat — han hade gjort dåliga affärer och stod i
begrepp att inställa sina betalningar — kom hennes
sekreterare Djerschawin under uppläsningen af hans fordringar till
en summa, som bankiren lånat ut »åt en mycket högt
uppsatt person, men som har den olyckan att icke vara älskad
af kejsarinnan». Katarina hade icke svårt för att räkna ut,
hvem det var fråga om. »Ja, sådana galenskaper gör han!»
utbrast hon genast. »Hvartill behöfver han sådana
summor?» Djerschawin vågar göra den anmärkningen, att salig
furst Patjomkin hade för vana att låna upp långt större
summor; han påpekar några i Sutherlands stat. Tsarinnan
fäster sig icke därvid, och läsningen fortfar. Man kommer
till ett item för den »mycket högt uppsatte». — »Återigen!»
utropar Katarina ännu mera förbittrad. »Det är då inte
underligt, att Sutherland måste göra konkurs!» Djerschawin
anser nu ögonblicket inne att företaga ett utfall mot den
nye favoriten, Platon Subof, af hvilken han ej anser sig
tillräckligt rikligt betalad. Han pekar på en ofantlig summa, som
nyligen uppförts på dennes konto i den olycksaliga
konkursstaten. Kejsarinnan ringer, utan att svara. »Finns det
någon i sekreterarnes rum?» frågar hon. — »Ja, Wassili
Stjepanowitsch Popof.» — »Låt honom komma in.» — Popof
inträder. — »Sätt er där och sitt kvar hela tiden, medan
de här papperen läsas upp. Denne herre (hon pekar på
Djerschawin) vill slå mig, tror jag.»
Vid denna tid bodde storfursten med sin gemål i
Gatschina eller Pawlowsk, fullständigt skild från sin mor och
äfven från sina barn, hvilka äro hos henne och som han
ibland ej får se på hela månader. För att få träffa dem
måste han ha tillstånd af deras guvernör, grefve Soltikof.
Vi ha redan talat om den under Katarinas sista år ganska
allmänt utbredda åsikten, att hon ämnade göra sin son
arflös. Denna åtgärd var efterlängtad af många. Man
väntade ett manifest, som skulle ordna denna viktiga sak. Man
trodde, att det skulle utfärdas den 1 januari 1797. Enligt
en version skulle detta manifest ha uppsatts och varit
bestämdt att införa en konstitutionell styrelse i Ryssland under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
