Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Kiselsyrans kulturvärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
ran, som ju förekommer mycket ymnigt på jordytan,
utrördes med något vatten, så att den blev plastisk och lätt
formbar. Den utklappades för hand till tunna skivor,
varefter lämpliga stycken av dessa sammanfogades och
hoparbetades, så att ett kärl av önskad form åstadkoms, vilket
Fig. 15. För fri hand formad
lergodsskål från Bauschanze vid
Zürich, yngre stenåldern.
Fig. 16. Skärva av
lergods med
fingeravtryck från
Robenhausen vid Zürich.’/
sedan brändes. Detta ursprungliga tillverkningssätt
förekommer ännu hos åtskilliga folk i Afrika och Amerika.
Långt senare uppfanns drejskivan, troligen uti Egypten.
Med dess tillhjälp underlättades framställningen av
lerkärl i hög grad. Att man utan drejskiva förmått
framställa gamla vackra
föremål synes av fig. 15 från
en pålbyggnad vid Zürich.
Lerkärlstillverkningen
har varit av stor betydelse
för utvecklingen av
människans skönhetssinne
därigenom att leran rentav
uppfordrar till användning
av ornamentik. Man
iakttog att de vid bearbetningen
uppkomna intrycken från
fingrarna efter bränningen
Fig. 17 Lerurna från
stenåldern funnen på Möen. ’,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
