- Project Runeberg -  Kemien och det moderna livet /
102

(1919) [MARC] Author: Svante Arrhenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Kiselsyrans kulturvärde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

102
funnos kvar och blevo beständiga. Sedermera fann
man ett nöje i att genom anbringande av dylika
fingerintryck i regelbunden anordning skaffa ett ornament
(fig. 16). Längre fram föredrog man att åstadkomma
de för ornamenteringen behövliga intrycken i leran
med tillhjälp av spetsiga föremål. Ett vackert
exempel på vad man redan under stenåldern förmådde
åstadkomma medelst denna enkla teknik visar fig. 17,
som är en avbildning i sjättedels storlek av en
lerurna funnen på ön Möen i Danmark.
Silikaterna, eller med andra ord kiselsyrans salter, äro
såsom ovan angivits (se sid. 39) de kroppar, som
ymnigast förekomma i den fasta jordskorpan. De äro
därigenom av den allra största betydelse för oss. Detta oaktat
är deras kemiska förhållande jämförelsevis föga känt.
Detta beror på att de i allmänhet äro olösliga i och föga
angripas av kemisk reagens. Likaså äro de svårsmälta
och kristallisera vanligen endast med svårighet ur deras
smältor, då dessa avkylas.
Lera i ren form kallas kaolin. Dettas kemiska
formel är (SiO2), Al₂O, (H₂O), d. v. s. det är sammansatt
av två molekyler kiselsyra (SiO2), en molekyl
aluminiumoxid Al,O,, också kallad lerjord, och dessutom två
molekyler vatten. Rent kaolin är vitt och användes vid
porslinsfabrikation. Det uppkommer genom förvittring av
fältspat. Vid 500 grader förlorar det vattenhalten och
sönderfaller då delvis i kiselsyra och aluminiumoxid, som
kan lösas i saltsyra. Vid ytterligare upphettning till 900
grader förenas kiselsyran med aluminiumoxiden, som
därefter ej kan tvättas bort med saltsyra. Därpå beror
verkan av bränning hos lergods.
Den vanliga leran är grå av organiska ämnen. Den
håller vanligen järn, vilket ger tegel dess vackra röda
färg. Järnets förmåga att färga lergods ökas genom när-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Mar 27 00:14:38 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kemien/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free