Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Kiselsyrans kulturvärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
varo av titansyra. Denna ensam ger leran en obehaglig
grågul färg vid bränningen, vilket minskar lergodsets
värde. Närvaro av kalk i form av större korn är
skadlig, emedan dessa vid bränningen ge bränd kalk, som
ur luftens fuktighet upptar vatten och spränger sönder
lergodset, exempelvis i tegel. Närvaro av fri kiselsyra
minskar järnets rödfärgning. Gips i leran ger vitt utslag
på teglet. Man finner ofta gula leror, de innehålla
järnhydrat. Bauxit är en lera, som får sin röda färg av
järnoxid. Några leror äro gröna av järnsilikatet nontronit. Det
rena kaolinet är mycket svårsmält eller som man säger
eldfast. Det smälter vid 1800 grader men bakar ihop
sig redan vid 1400 grader. Smältpunkten nedsättes genom
föroreningar. Glimmer finnes i nästan alla leror, dess
närvaro är fördelaktig för porslinsbränning, emedan den
verkar såsom flussmedel (nedsätter smältpunkten). Dock
måste den vara mycket finkornig, eljest uppstå
ojämnheter i massan. Vanlig tegellera med halt av kalk och järn
är jämförelsevis lättsmält.
Kaolin består av ytterst små kristaller. Slammas
rent kaolin upp i vatten sätter det sig endast ytterst
långsamt till bottnen. Vattnet får därför en mjölkvit färg som
kan hålla sig i månader. En tillsats av en ringa mängd
ammoniak gör att sjunkandet av kaolinkornen går ännu
långsammare. Även vanlig lera sätter sig endast långsamt
till botten. Närvaro av salter påskyndar
avsättningshastigheten. Lerslam som medföres av floders vatten
avsätter sig därför nära kusten, om floden faller ut i
saltvatten, däremot först långt utanför flodmynningen, om
denna är omgiven av sötvatten.
Lerans användbarhet för lergodstillverkning beror på
dess höga plasticitet i vått tillstånd. Le Chatelier har
påvisat att denna plasticitet beror på lerpartiklarnas form
av fina blad. Grovkornig kaolinsand, som finnes i Utah,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
