Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. Kemien och brödfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301
såsom ett födoämne. Det har också lyckats att
syntetiskt framställa alkohol ur kolväten, dock icke på
ekonomiskt fördelaktigt sätt.
12
―
Vad slutligen äggviteämnena (proteinerna) beträffar
har E. Fischer också ägnat dem en ytterst viktig serie
undersökningar under början av detta århundrade. Oaktat
denna ej är slutförd har dock äggvitekropparnas natur
av kondenserade aminosyror blivit fastställd. Dessa
högeligen komplicerade kroppar uppstå genom förening av
flera enklare amidosyror under vattenavspjälkning
likasom rörsocker (C12H22O11) kan tänkas uppkommet
genom sammanslutning av druvsocker (CH₁₂Og) med
fruktsocker (C,H12O) under avskiljande av en molekyl
vatten. Då ett djur intagit ett äggvitefödoämne, upptar
detta vatten och sönderdelas under inflytande av
proteolytiska ferment i enklare amidosyror, som sedan av
enzym i kroppsvätskorna åter uppbyggas till
äggvitekroppar av de arter som förekomma i djuret i fråga.
Det låg då nära till hands att försöka om djurets
äggvitebehov ej kunde täckas genom en föda innehållande
de enkla amidosyror i vilka djurets tarmkanal
sönderdelar intagen äggviteföda. Detta har också lyckats vid
åtskilliga försök med möss, i vilket avseende dansken
Henriques undersökningar äro av stort intresse. Denna
kost var emellertid dyrbarare än motsvarande
äggvitekost; något ekonomiskt värde utlovas alls icke av de
hittills anställda försöken.
För att i högre grad öka de för mänskligheten och
husdjuren tillgängliga födoämnena är den bästa utvägen
att öka jordens avkastning genom intensivare brukning
och särskilt genom utsträckt användning av artificiella
gödslingsämnen. Redan antikens författare såsom
Vergilius, Plinius den äldre (23-79) i hans ”Naturalis
historia” och särskilt M. Porcius Cato i hans lantbrukslära (”De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
