Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Metaller (§§. 239—260)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§. 243. Hit höra Guld, Platina och
Silfver.
§. 244. Oädle kallas de, som i öpen eld
mista sit metalliska lynne, och förvandlas til et
jordlikt pulver, hvilket i eld ej återtager sit förra
utseende, så framt icke något bränbart ämne tillägges.
§. 245. Hit höra de elfva öfrige metallerne,
utom Qvicksilfver, hvilket utgör liksom et medium
imellan oädle och ädle, ty det kan i eld bringas
til kalk, som de förre, men tillika återställas eller
reduceras utan tilsats, som de senare.
§. 246. Somlige låta under hammaren uttänja
sig, och desse kallas Hela metaller. Guld kan
utsträckas til förundransvärd grad, ja 10 tunnland
öfverdrags med 2 lod. Bly är den minst smidiga:
derimellan äro Platina, Silfver, Koppar, Järn
och Tenn.
§. 247. Qvicksilfver är ock hel metall, ty då
det genom viss grad af köld stelnar, kan det
hamras, vid pass som Bly.
§. 248. Halfva metaller kallas alla de, som
brista under hammaren. Zink är bland dessa den
smidigaste, och kan ej väl pulveriseras, som de
öfrige: Vismut, Nickel, Arsenik, Cobolt,
Antimonium och Magnesium.
§. 249. Bladige i brottet äro Vismut,
Antimonium och Arsenik, de öfrige grynige, mer
eller mindre fint.
§. 250. Färgen är olika. Gult är Guld,
Gulröd är Koppar; Nickel och Vismut draga litet
i hvitrödt; Platina, Silfver, Qvicksilfver, Tenn och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
