Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Metaller (§§. 239—260)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Antimonium äro hvite; Zink, Järn, Cobolt,
Arsenik och Magnesium draga i blått eller grått.
§. 251. At smälta fodra metallerne ganska olika
eldgrad. Qvicksilfver är så lättsmält, at luftkretsen
nästan aldrig har så liten varme, som til dess
stelning behöfves. Der näst äro de lättsmälte i
följande ordning: Tenn, Vismut, Bly, Zink, Arsenik,
Antimonium, Silfver, Guld, Cobolt, Nickel,
Koppar, Järn, Magnesium och Platina, hvilken
sistnämde utan förberedelse endast i focus af bränspegel
blir flytande.
§. 252. Besynnerligt är, at vissa blanningar
blifva mer lättsmälte, än någondera ingrediensen. Bly
Tenn och Vismut, i viss proportion förenade,
smälta i kokande vatten.
§. 253. Flyktige i eld äro Qvicksilfver,
Arsenik, Zink, Antimonium, Bly och Koppar.
§. 254. Zink och Arsenik kunna antändas.
Den förre brinner med ganska skön låga.
Koppar och Guld visa i smältning grönaktigt sken.
§. 255. Alla metaller kunna förenas med
svafvel, utom guld och zink, hvilka fodra
något hjelpmedel, som genom sin attraction
förbinder dem med svaflet.
§. 256. En metall säges vara mineraliserad,
då han genom förening med svafvel eller någon
syra förlorat metalliskt anseende.
§. 257. Metalliske kalker kunna förglasas och
gifva då åtskillige smält-färgor.
§. 258. Hvit arsenik är en metallisk kalk,
hvilken kan lösas i vatten: den kan ock fullt
befrias från phlogiston, samt befinnes då vara en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
