Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
plegiska »myrkrypningar». Läkare, som
framför allt ordinera förströelse åt sina patienter,
veta väl hvad de göra. Allt, som kan skingra
tankarne, är på samma gång ett bidrag- till
helsan.
Såsom exempel huru en liflig föreställning
om någon kroppskada eller blotta åsynen af
en skada, som vederfares en annan, kan vara
tillräcklig anledning till någon liknande åkomma,
erinra vi här om en händelse, som berättaren,
D:r Marmisse, sjelf bevitnat. Det var en
sjuk, som skulle undergå operation. Hans
tjenarinna, som höll sin husbonde mycket kar,
befann sig vid hans sida. I samma ögonblick
som lancetten inträngde i den sjukes arm,
öfverväldigades qvinnan af en så djup rörelse,
att äfven hon kände en smärta i armbågen,
och någon tid efteråt visade sig på det
smärtande stället en liten tydlig fläck.
Carter berättar om ett fruntimmer, som
vid ett tillfälle såg en tung fönsterkarm falla
ned på hennes lilla lekande barn, så att tre
af barnets fingrar afskuros. Betagen af skräck
och bedröfvelse, kunde hon icke lemna barnet
någon hjelp. En läkare kom snart tillstädes
och förband såren, hvarefter han vände sig
till modren, som satt gråtande och klagande
öfver värk i ena handen. Vid undersökning
befunnos tre” fingrar, svarande mot dem, som
stympats på barnet, uppsvälda och inflamme-
rade, ehuru ingenting före olyckshändelsen
varit i olag; genom tjenlig behandling blefvo de
först efter . flera dagars förlopp återstälda till
helsan, sedan åtskilligt dödkött bortskurits och
en myckenhet var utrunnit.
Att sinnesrörelser, förorsakade af
inbillningar eller föreställningar, hafva inflytande på
afsöndringen af flera af kroppens vätskor är
obestridligt. Spottafsöndringen kan nästan
alldeles upphöra under inverkan af stark
sinnesrörelse. Uti Indien drager man fördel häraf,
när man vill upptäcka hustjufvar. Husets
tjenare åläggas hålla en viss mängd ris i mun-
nen under några minuter. Den skyldige röjes
i allmänhet genom munsbitens torra
beskaffenhet. Häftig sorg verkar vanligen hämmande
på tårafsöndringen. Utdunstningen genom
huden blir hos många menniskor starkt
ammo-niakalisk under inflytande af stark rädsla eller
blygsel. Synnerligt beroende af
själsförhållan-den är mjölkafsöndringen från bröstvårtorna.
Bekant är berättelsen om eskimåen, som,
sedan förlorat sin maka, kände ett så lifligt
begär att dia sitt barn, att mjölk verkligen
af-söndrades från hans bröst. Mjölkens
beskaffenhet kan genom själsrörelsers ändras så, att
den till och med blir giftig. Carpenter
anför en berättelse om en timmermanshustru, i
hvars hem en soldat blifvit inqvarterad.
Hennes man kom i tvist ined soldaten och
öfver-fölls af denne med draget svärd. Hon
skällde-i början af förskräckelse men kastade sig derpå
häftigt emellan de stridande, vred svärdet ur
soldatens hand, bröt sönder det och kastade
det åt sidan. Under uppträdet tillkommo
gran-narne och skilde männen åt. Ännu häftigt
upprörd tog hustrun sitt forut fullkomligt
friska barn ur vaggan och diade det. Efter
några få minuter slutade barnet dia, blef
oroligt, bleknade och nedföll dödt i moderns knä.
Läkare tillkallades genast men barnets lif var
oåterkalleligt forloradt.
Likasom mjölken så kan äfven spotten
understundom erhålla giftiga egenskaper; man
har iakttagit detta hos menniskor, som
angripits af häftig vrede. Bett af menniskor,.
som öfverväldigats af våldsam vrede, hafva
medfört döden. Menniskans spott innehåller
redan i normalt tillstånd något litet af en
giftig alkaloid, hvars mängd betydligt ökas, då
vredesmod plötsligt påkommer. Gautier säger
uttryckligen, att ormgiftet, efiligt hans åsigt,
endast genom intensiteten af sina verkningar
skiljer sig från vår egen saliv. Det låter
såsom en nedrig förnärmelse.
J>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
