Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för liettan, ombands omedelbart efter profvet
och förseglades samt afsynades inom tjenlig
tid. Befans ingen skada timad, förklarades
den anklagade oskyldig.
Det är troligt, att rättstjenarnes
försigtig-hetsmått härvid icke voro så stränga, att allt
underslef omöjliggjordes. Men vi skola straxt
se, att det alls icke är fysiskt omöjligt att
handtera eld utan att taga skada deraf.
Bland de många
berättelserna om
exempel härpå är
det en, som är
välbekant. Efter en
ordtvist mellan en
augustiniansk
teolog och en jesuit,
hvari denne senare
lidit nederlag,
erbjöd han sig slita
tvisten genom ett
underbart bevis på
jesuitordens större
helighet. Han vände
sig till en af
mun-karne, sägande: jag
fryser om händerna,
käre broder, låt mig
få litet eld från
köket, men spill ej
tiden med att lägga
de glödande kolen
i glödpannan utan
tag hit dem i
handen. Och brödren
gjorde hvad som
äskades: gick ut
och kom tillbaka
med händerna fulla
af glödande kol,
som han qvarliöll
utan synlig smärta,
der blifvit värmda, hvarefter han bar ut dem.
Pä 1660-talet kringreste engelsmannen
Ri-chardson i Europa såsom eldkung. Han
tuggade och sväljde brinnande kol, åt smält glas,
drack brinnande blandningar af beck och
svaf-vel, höll ett rödglödgadt stryklod i munnen
och stekte råa köttstycken på sin tunga. I
vårt århundrade utfördes i London nästan lika
stora underverk af en qvinna: hon brukade
stå med nakna fotter på ett rödglödgadt jern
och tvätta händerna i kokande olja.
I några dylika fall har förmågan att motstå
eld, utan tvifvel forvärfvats genom hudens
härdning med vissa kemiska preparat. Den
nämde eldkungen Ricliardson berättas liafva
tvättat händer, mun, läppar och gom med allt
mer och mer koncentrerad svafvelsyra,
livar-igenom öfverhuden hårdnade och slutligen
af-lossades i tvättning med mycket varmt vin,
hvarefter den nya huden gjordes på samma
sätt okänslig.
Andra fall åter kunna
på vetenskapligt sätt
förklaras genom
tillgodogörandet af
vätskors egenskaper
under det s. k.
sfe-roidala tillståndet.
Mellan kroppar i
sådant tillstånd och
omgifningen eller
den yta, hvilken de
skenbarligenberöra,
eger i sjelfva
verket ingen beröring
rum. För att förstå
detta, kunna vi
föreställa oss att a i
fig. 1 är en
ägg-formig klump af
silfver eller platina.
Upphettad till
glöd-hetta nedsänkes den
i vatten. Metallen
kommer dervid
aldrig i någon
beröring med vattnet,
emedan detta drager
sig undan, på sätt
fig. 1 visar. Om
vi i stället låta ab
i fig. 2 föreställa
en jernplåt, som hålles rödglödgande genom
den understälda lampan, och om vi antaga att
ett fåtal droppar kallt vatten stänkes på den
glödgade plåten, så visar sig påföljden deruti,
att vattnet, samladt till en plattad bula c,
ligger och darrar, som det tyckes. Darrningen
vållas af den vattengas, som utvecklas från
kulan och lägger sig, ehuru osynlig, liksom
en fjäder mellan henne och plåten. Man kan
se, att icke någon beröring eger rum, om man
svärtar vattnet, innan det stänkes på plåten,
samt ställer ett ljus bakom vattenkulan: man
ända tills förmannens hän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
