Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hingst, som jag sålde till en officer, då jag sista
gången återvände från bergspassen. Men ser du — kom
närmare och håll fram händerna, som när man tigger
— den där vita hingstens stamträd var inte
fullständigt utrett, och officern, som nu vistas i Ambala, bad
mig göra upp det.» (Här beskrev Mahbub hästen och
officerns utseende.) »Ditt budskap till officern skall
lyda sålunda: ’Den vita hingstens stamträd är
fullständigt utrett’. Av detta yttrande skall han förstå, att du
kommer från mig. Och då skall han säga: ’Vad har du
för bevis härpå?’ Och du skall då svara: ’Mahbub Ali
har givit mig beviset.’»
»Och allt detta för en vit hingst?» skrattade Kim
med tindrande ögon.
»Detta stamträd skall jag giva dig — på mitt eget
sätt — och med några hårda ord på köpet.» En skugga
gled förbi bakom Kim, och Mahbub Ali höjde genast
sin röst:
»Allah! Är du kanske den ende tiggaren i staden?
Din far är död, din mor är död. Så säga de alla. Ja
— ja.» Han liksom trevade på golvet bredvid sig och
kastade till gossen ett stycke mjukt, flottigt bröd. »Gå
och lägg dig hos mina stalldrängar för i natt — du
och laman. I morgon skall jag kanske kunna vara dig
till tjänst.»
Kim smög sig ut, bitande ett stort stycke av brödet
och fann, såsom han väntat, inuti detsamma ett
hopviket papper, inlindat i oljeduk, samt tre silverrupier
— en ofantligt frikostig summa. Han smålog och
stoppade ned pengarna och papperet i sitt
amulettfodral av skinn. Laman, som blivit rikligt förplägad
av Mahbubs stalldrängar, låg redan och sov i ett av de
avbalkade rummen. Kim lade sig skrattande ned
bredvid honom. Han visste, att han hade gjort Mahbub Ali
en tjänst, och icke en enda sekund trodde han på
historien om hingstens stamträd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
