Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På tre månaders tid hade han kommit under fund med,
huru vita män kunna tala med varandra utan någon
mellanhand för en kostnad av en halv anna och litet
lärdom. Icke ett ord hade kommit från laman, men
det återstod ju alltid landsvägen. Kim längtade efter
att få känna det mjuka dammet pressas in mellan
tårna, liksom det vattnades i munnen på honom, då han
tänkte på fårkött, stuvat med smör och kål, ris, stuvat
med starkt doftande kardemumma, löken och de
förbjudna, flottiga sötsakerna i basarerna. I barackskolan
skulle han vara tvungen att äta rå rostbiff på tallrikar,
och han måste röka i smyg. Men å andra sidan var han
en sahib vid St. Xaviers skola, och det där svinet
Mahbub Ali... Nej, han kunde icke vädja till Mahbubs
gästfrihet, och dock... Han funderade på saken, där
han satt i sin ensamhet i sovrummet, och kom till det
resultatet, att han varit orättvis mot Mahbub Ali.
Skolan var tom; nästan alla lärare hade rest sin väg,
överste Creightons fribiljett låg i hans hand, och Kim
var stolt över att han icke hade rumlat upp vare sig
Mahbub Alis eller överstens pengar. Han var
fortfarande ägare till två rupier och sju annas. Och hans
nya skinnkappsäck med märket »K. O’H.» låg i det
tomma sovrummet jämte de hoprullade sängkläderna.
»Sahiber äro alltid bundna vid sitt bagage», tänkte
Kim och nickade åt sina effekter. »Ni få stanna kvar
här.» Och med ett listigt leende på läpparna gick han
ut i det varma regnet och styrde kosan till ett visst
hus, vars yttre han för en tid sedan inpräglat i sitt
minne.
»Åhå! Vet du vad slags kvinnor, som bo i det här
kvarteret? Fy skam!»
»Är jag kanske född i går?» Kim slog sig ned med
benen i kors på kuddarne i ett rum i övre våningen.
»Skaffa mig litet färg och tre alnar tyg, så att jag
kan utföra ett puts. Är det för mycket begärt?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
