Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beranger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Huru mången gång liar ni icke hört en grisett,
flitigt sömmande vid sitt öppnade fönster, gnola
på den qvicka refrängen, till »den gamle
ungkarlen»:
»AlJons, Babet! un peu de complaisance!
Un lait de poule et rnon bonnet de nuit.» *)
Eller har ni icke, i de små bersåerna vid
Invalidhotellet, af darrande röster hört halfhögt
uppstämmas — ära vare disciplinen — den
sköna sången öfver Napoleons första resignation,
kallad: De båda Grenadiererna? Har ni då icke
märkt, att det stigit något, som liknat sig till
en tår, i ögon, de der brännts af Egyptens sol,
nar man hunnit till den enkla, betydelsefulla
sluLverseh:
»Yicux grenadiers! suivons un vieux soldat.»"**)
Ilar icke, då ni gjort en utflygt till Batignolles
eller Montmorency, till Passy eller Surene, er
hyrkusk, så snart han kommit utom barrieren,
småsjungande förtrott er:
»Ah! po ur rire
Et pour tout dire,
II n’est besoin, ma foi!
D’un privilége du Roi.» ***)
*j »Se så! Babet! var nu icke krånglig! Ge mig min
”ölost” ocli min nattmössa!»
**) »Följom, gamle granadörer! en gammal soldat!»
***) »Ahl för att skratta, för att tala ut sin mening,
har man minsann! icke beliof af något kungligt
privilegium!» (Ur La Censure.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
