Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beranger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egenskap af politiker. Efter Julirevolutionen
tog likväl den sednare meningen betydligt
öf-vertaget af den förra; ett namn, som dock gjort
Frankrike ära, skymfades af de anonyma
ryktbarheter, hvilka födas och dö inom väggarna af
en liten Parisertidnings redaktions-byrå; under
det måhända sanna, men här grymt falskt
an-bragta skälet af hans politiska obetydlighet
trampade man äfven hans vittra bragder i smutsen;
hans måhända villfarande politiska tro togs till
fördömelseformel för hans litterära anseende,
och man började på fullt allvar bestrida
författaren till Genie du Christianisme hans
hedersplats på franska parnassen. Det var då,
1831 , som Beranger, han, hvilken med sina
■visor »sjungit ut» den dynasti, hvars
installerande i dess gamla borg, Tuillerierna, så många
år var Chateaubriands chevalereska vasalltanke,
till denne sednare adresserade ett poem, lika
hedrande för författarens snille som hans hjerta,
och livilket utan tvifvel för den, till livilket
det var ställdt, utgjorde en af de mest
smickrande hyllningar han, under sitt skiftesrika lif,
någonsin uppburit. Det var segraren, som sjelf
besjöng den besegrade; diktaren af Roger
Bon-temps, la Bachante och ma Grand-mére, som
nedlade sin krans inför Åtalas och René’s
sångare; mannen af folket, som triumferande firade
sin flydde motståndare, den ätthöge
aristokraten, den anstolle vikomten. Med all aktning
för Chateaubriands personlighet, under vexlade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
