Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beranger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förhållanden, hade val svårligen en vexling af
roler här varit att antaga — Chateaubriands
fördomar skulle här troligtvis tagit hö^ra
handen af hans snille. Men folken, varnade af
1789 års revolution, denna den nya tidens
blodsdop, hafva i sina sednare segrar visat sig
liofsammare, humanare, än, under samma
förhållanden, konungarne. Ingen Neys blod
häftar vid Juli- eller Septemberdagarnas åtgärder.
Galliens nya Tyrteus, han som man kallat de
råa massornas sångare och skildrat rå som de,
hvars enda inspirationer man påstått vara
grisetter och champagne, fliilar sjelf, ännu i
bullret af sin seger, lagern kring sin flydda rivals
qvarglömda lyra, kring en lyra, som ändå, med
all sin fulltonighet, knappt haft någon sträng
lör folket. Man skulle kunna kalla detta
ridderligt, ifall ridderligt icke vore ett ord, hvarpå
redan en kast i samhället fått uteslutande
privilegium, ifall det icke hade blifvit ett kungligt
prerogaliv att utdela riddarslaget.
Poesien, med all sin älsklighet, all sin
tjusningskraft, eger dock i allmänhet föga
fotfäste på verklighetens grund, trampar sällan
spåren för någon stor förändring, någon
genomgripande förbättring. Det är äfven derföre, som
stränga praktiker vänjt sig alt med ett slags
förakt nedse på detta barn af inbillningen, som
leker med solar och stjernor, med planeter och
verldssystemer, men som, då det gäller allvar,
icke skulle kunna elda en ångmaehin eller borra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
