Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beranger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pourvu qu’on ait scché des pleurs
Sous la couronne du martyre,
Ou sous des couronnes de fleurs» *).
Detta poem kan, om man så vill, smaka
lättsinne, isynnerhet för personer, som ej äro
vana vid den ysterhet, hvarmed fransyska visan
behandlar äfven ämnen inom eller på gränsen
af religionens område. Men den utgår dock
från kristendomens grundtanka: förlåtelsen, och
bekännare af den troslära, som till sitt härrop
gjort försoning, borde icke lämpligen finna sig
indignerade deraf, att en stackars
skådespelerska, lättsinnig, men godhjertad, som ofta glömt
sig sjelf, men aldrig andra, arm i arm med en
slags nunna, ingår i den eviga glädjen.
Emedlertid kunde icke åklagaren finna nog svarta
färger, för att tillbörligen utmåla det hånande,
det snart sagdt hädiska i detta poem, som
höjde upp glädjeflickor på nunnors bekostnad,
och gjorde dygden till en så tvetydig sak, att
den icke rätt visste hvilkendera af de begge,
aktrisen eller barmhertighets—systern, derutinnan
var starkast.
Läsaren torde af dessa lösryckta exempel
finna, att man just icke kunde beskylla åkla—
garesidan för någon öfverdrifven undfallenhet,
*) Träden in, träden in, J ömsinnade qvinnor!
men-niskokärleken fyller helt och hållet edra själar, och
mera fordrar icke min Gud. Man varder upptagen
i hans rike, endast man aftorkat tårar — vare sig
under martyrkronan eller blomsterkronan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
