Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Rosenkullen vid korsvägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
— Det känns så bittert att höra, hur man blir hånad för sin
ringhet.
— Hånad?
— Ja!
— Hvad vill du qäga med det?
— Att herr grefven inte alls tänker, hvad herr grefven nyss
sade.
— Du misstar dig Anna.
- Åhnej, jag vet nog sa yäl, att förnäma herrar gerna vilja
intala ringa och fattiga flickor en massa vackra ord, i hvilka ingen
mening finnes.
— Jag gör det inte.
— De flesta flickor tro, hvad de höra och — bli olyckliga.
— Nej, men min snälla Anna, jag tror, du gråter?
— Ja, herr grefve. Det gör mig så ondt, att jag nödgats säga
er detta.
— Men min lilla vän–––- —
— Ni skulle aldrig ha talat till mig så, som ni gjorde nyss.
— Torka dina tårar, Anna; dina ögon bli ju röda och du har
för öfrigt ingenting att gråta öfver. Tro du, hvad jag har sagt, ja
tro mig äfven, då jag säger, att jag önskar fä föra dig upp till
Stockholm och der bilda hjonelag med dig.
— Jag är en hederlig flicka, herr grefve, svarade Anna och reste
sig stolt.
— Just derför skulle jag vilja bygga och bo med dig, fortfor
grefven samt fattade hennes eoa hand och drog henne tillbaka ned
på bänken.
— Bäst hade varit, att vi aldrig träffats, herr grefye.
— Tvärt om mitt barn; det är ett blidt öde, som fört oss tiW-
sammans. — Du är en hederlig flicka, säger du. Jag vet det, Anna.
Redan innan jag hade sett dig, visste jag det. Förvaltare Hagberg
på Kosta hade talat om det för mig. — Tro inte, att jag skulle tala
till dig, som jag gör, om jag inte vore viss om, att du är en ärbar
qvinna.
Vid dessa ord, som grefven sade med en ton, hvilken lät så tro-
fast och god höjde Anna sitt hufvud och såg på honom med sina
stora, blå, briljerande ögon, hvilka för tillfället voro kransade med
en skär rand, tillföljd af de tårar, som hon nyss fällt.
Grefven erfor vid denna blick som en elektrisk stöt och hans för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
