Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Rosen på grafven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
— Nå, hvar har Anna varit, sedan Anna leninade Klastorp,
frågade kyrkvaktarmor, medan de sutto och åto.
— I Kalmar!
— Inte längre bort?
— Nej!
— Har Anna plats der?
— Jag hade en god plats på stadshuset.
— Anna hade, är inte Anna qvar der?
— Nej, jag fick flytta, när de skrefvo i tidningen om mig.
— Skrefvo de i tidningen om Anna?
— Ja, det gjorde de visst det.
— Hvad skrefvo de då?
— Hvad folket nu säger om mig.
— Stackars Anna.
— O! Jag är grufligt olycklig.
Det bief en stunds tystnad. Derefter sade kyrkvaktarmor:
— Hvart skall Anna nu vända sig?
— Jag vet inte. Blir det ingen annan råd, så far jag upp till
Stockholm.
Kyrkvaktarn och bans hustru sågo menande på hvarandra.
— Tror Anna, att Anna får det bra der då? frågade kyrkvaktaren.
— Jag hoppas det. Här i trakten kan jag i alla fall icke
vara; men uppe i Stockholm känner mig ingen. —
Den enkla måltiden var slut och Anna tackade så ödmjukt och
vackert för visad välvilja samt tog afsked för att gå.
— Hvart skall Anna nu gå? frågade Trantorps-Lina.
— Jag vet inte så noga, svarade hon.
— Kom med Per och mig så länge hem till Trantorp.
— 1 ären så goda.
— Ja, gör det Anna, sade Per. Det är inte bra, att Anna
går ensam här och sörjer. Följ oss derför.
— Tack så mycket.
Hon följde Per och Lina.
När de koimno till Trantorp, blef Trantorpamor, som just stod
i dörren till stugan, när de kommo, mycket förargad öfver, att Lina
hade tagit med sig Anna hem.
— Hvar har du varit, Lina? sporde hon.
— HoS kyrkvaktarns, mor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
