Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Rosen på grafven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
— Hvad skulle du med den der otäckan? fortfor hon och peka-
de på Anna.
— Säg inte så mor.
— Jo, det gör jag.
— Hon är så olycklig.
— Kom inte hit ditt stycke 1 skrek gnmman åt Anna. Här har
du ingenting att göra.
— Nu är mor allt litet för hårdhändt af sig, inföll Per.
— Jaså, du också Per? Akta dig du, att jag inte tar min
flicka tillbaka! Det är väl du, som inbillat henne att ta hand om
den der otäckan?
— Nej, mor, sade Lina, jag sade sjelf åt Per, att vi skulle vara
vänliga mot Anna.
— Fy på dig Lina! — Bort med dig slynal skrek hon åt Anna,
hvilken då räckte sin hand åt Lina och sade:
— Tack Lina för all din vänlighet. Gud välsigne dig 1 Jag går.
Bäst hade varit, att jag aldrig följt med dig. — 0, min Gud! Hvad
har jag gjort, eftersom alla, som komma i beröring med mig, skola
bli olyckliga!
Bereiter vände hon sig till Per, sägande:
— Gud välsigne dig Per. Du har varit lika god emot mig.
— Hvart går Anna, frågade Per.
— Jag går bort för att inte mer komma tillbaka till orten, men
först vill jag gråta ut på min älskade fars graf.
— Nej, hör på den der jäntan, hur hon står och hycklar! ropa-
de Trantorpamor. Knalla dig i väg bara, fadermörderska!
— Mor! Morl För Guds skull mor! utropade Lina förskräckt.
— Akta er mor, för sådana ord; de äro farliga att yttra, varnadePer.
— Gud förlåte er, kära mor, att ni så oförtjent anklagar mig
för ett förfärligt brott, som jag dock aldrig gjort. Jag skall inte
ställa er till ansvar derför. Jag säger, som vördig prosten sade, då
jag för honom beklagade min nöd: Herren döme!
— Stå inte der och hyckla, din otäcka, skrek Trantorpamor.
Och du Lina kommer genast in! Jag vill inte, att man skall säga i
bygden, att min dotter går och drar med ett sådant der utskum till
menniska! Och du Per! Vill du ha Lina till hustru i din statarstuga
vid Säfsjöström, så tittar du inte vidare åt Anna. Jag skall väcka
far, jag, som nu ligger och lurar, förr får jag väl inte gehör, kan jag
tro! Gud nåde oss för ungdomen nu (ör tiden!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
