- Project Runeberg -  Rosen på Klastorp eller den förälskade torparflickan / Förra delen /
409

(1898) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXV. Fällan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

409
Orsaken var mycket enkel.
Fra Wennerholm smusslade för hvarje dag en mindre penning-
summa i Klingenbergs öfverrock, utan att han hade en aning deroin
och inte ens kom sig för med att undra på, hur det ständigt kunde
ligga pengar i hans öfverrocksfickor, ehuru han annars alltid hade
för princip att törvara dem i byxfickorna.
Fru Wennerholm ville hålla Klingenberg uppe en tid och derför
begagnade hon sig af sin list.
Den stackars musikern hade blifvit kär i fröken Hortens och
hon hade af sin mor blifvit befalld att låtsas besvara hans ömma
låga.
Ett grymt spel! —
Men hvad är heligt för en intrigant qvinna?
Intet!
Grefve Strutsenfot hade blifvit visad en bakväg, genom hvilken
han kunde komma upp i den så kallade »lilla tamburen», hvarifrån
man lätt kunde komma in i fröken Hortens boudoire, der han blef
mottagen med öppna armar och dit han på detta sätt kuride vinna
inträde utan att bli sedd af gästerna, i hänclelse sådana voro hos
familjen.
Hans förlofning med husets dotter skulle ju tills vidare hållas
hemlig, alltså hade det varit i strid mot god ton, om han hvarje
qväll synts i fru Wennerholms salonger.
Men fröken Hortens förklarade, att hon inte kunde lefva, om
hon inte hvarje dag finge omfamna sin »evigt älskade» Emanuel.
Naturligtvis kände grefven sig öfverlycklig deröfver och infann
sig dagligen pä bestämdt klockslag.
Han behöfde inte låta anmäla sig, ty fröken Hortens skulle
alltid vid denna tid vänta honom i boudoiren och var det då ingen
främmande, förde hon in honom till sin mor; i annat fall gaf hon
honom omfamningen — och lät honom gå igen.
Man kan anmärka, att grefven bordt vara allt för gammal och
erfaren för ett dylikt narrspel, hvilket man möjligen skulle kunnat
tillåta sig mot en gymnasist, men inte mot en stadgad och verlds-
erfaren man.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:54:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/klastorp/1/0413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free