Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVIII. Förlofningsdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
455
»Skall det eklateras,
Så bör det också eklareras.»
— Eklateras?
— Javisst.
— Skall den charmanta fru Wennerholm träda i nytt gifte?
— Nej inte hon, hvad jag vet; men hennes lika charmanta
dotter skall förlofva sig i dag.
— Åh katten 1 — Hvem är den lycklige fästmannen?
— Grefve Emanuel Strutsenfot.
— StrutsenfotP — — Jag träffade en grefve Strutsenfot nere
på Kosta i somras.
— Det är samma person.
— Det var underligt.
— Hvad finner du för löjligt i detta?
— Ingenting löjligt alls; men man hviskade der om, att grefven
hade ett tycke der i trakten.
— Såå! — Nå, det är ju möjligt. — Men fröken Wennerholms
diamanter — — •—
— Ja, hon måtte vara mycket rik?
— Jo, jo men!
Hon har diamanter och perlor,
Har allt, hvad en menska begär — —
som det står i visan. — Men hvad hon inte har, det är ungdom och
fägring.
— Hvad säger du?
— Sanning.
— Nåja, så ung kan hon väl inte vara; men hvad fägringen be-
träffar, så kan jag inte finna annat än att hon är rent af förtjusande.
— Jag tyckte så för ett år sedan jag också.
— För ett år sedan?
:— Ja.!
— Var det någon särskild anledning–––-— —
— Käre vän, jag var då i ungefär samma predikament, som
grefve Strutsenfot nu är.
— Ah! — Du var förälskad i fröken Wennerholm?
— Ja, till galenskap.
— Och du redde dig?
— Förlofningsringarna voro köpta och dagen för förlofningens
eklatering bestämd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
