Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIX. Dagen efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
468
Förhållandet var, att herrskapet Hörnbom, som skulle ha denna
lilla middag, var ganska förmöget folk, hade en elegant våning, ehuru den
på intet sätt kunde mäta sig med fru Wennerholms, och fru Hörn-
bom var fru Wennerholms intimaste väninna.
Detta sist nämnda omen gjorde, att fru Hörnbom, fru Mathilda
Hörnbom, hvilket var hennes fullständiga namn, var väl invigd i
fröken Hortens kärleksförhållande till grefve Strutsenfot och att
förlofningens eklaterande ingalunda var någon öfverraskning för fru
Hörnbom, ehuru hon väl förstod att låta verlden tro det.
I vanliga fall pläga väninnor låta påskina, att de äro väl under-
rättade om hvarandras hemligheter; men i detta fall höll fru Hörn-
bom j)å, att förlofningen skulle vara en fullkomlig öfverraskning för
henne — detta derför, att det lyste henne att visa verlden, hvad hon
kunde åstadkomma i hast. — Ett skuggspel! Hon hade ju allt pla-
neradt i förväg! — Men hon tyckte om att bedraga verlden och —
verlden vill ju bli bedragen!
På qvällen hos fru Wenuerholm utropade fru Hörnbom flerfal-
diga gånger, att öfverraskningen kommit så hastigt och oförberedt,
att hon knappast kunde sätta sig in i det verkliga, det lyckliga för-
hållandet, att den kära, kära lilla Hortens, som hon så många gånger
burit på sina armar, blifvit förlofvad och skulle inom kort stå brud
och blifva grefvinna Strutsenfot!
— Åh, det kära barnet! Min bästa väninnas dotter, hennes
enda dotter, enda barn! — Mitt hjerta sväller, det vill spränga mitt
bröst! — Jag måste trycka det kära barnet i mina armar!––Ja,
jag skulle vilja ta hela verlden i famn! — Betänk, att det är min
bästa väninnas enda barn, hvars lycka jag får bevittna! Skulle jag
då inte känna en rent af öfverjordisk fröjd!
På detta sätt hoverade sig fru Hörnbom på aftonen hos fru
Wennerholm samt lät då och då undfalla sig det yttrandet, att »Isak
och hon skulle känna sig så outsägligt tillfredställda, om de vågade
be fru Wennerholm, fästfolket och några af de närmaste vännerna
till sitt hem på en liten, enkel familjemiddag den påföljande dagen.»
— Söta Mathilda lilla, det behöfver du väl inte be om så öd-
mjukt, det vet du väl, att vi så rysligt gerna komma till dig och din
man, utropade fru Wennerholm.
— Ack, hvad du är snäll, min englavän, utbrast fru Hörnbom
och kastade sig om fru Wennerholms hals. Men du förstår, hur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
