Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIX. Dagen efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sma pretentioner våra gäster få ha, då vi inte alls i förtid varit
beredda på glädjen att i morgon få se våra vänner hos oss.
— Kära du! Kära du!
— Och att bjuda så här burdus — — -—
— Det är ett förtjusande sätt, söta Matilhda.
— Inga kort — — —
— Det är förtjusande säger jag.
På detta sätt pratades ganska högt och herrskapet Hörnbom
fick löfte af en stor massa af fru Wennerholms gäster, att dessa skulle
illustrera middagen dagen derpå och de skulle gerna förlåta alla
kantigheter, som kunde komma att uppstå derigenom, att det artiga
värdfolket icke var förberedt på att mottaga så många gäster.
Det skulle alltiå bli en improviserad middag hos herrskapet
Hörnbom.
Improviserad?
Detta var en osanning, en skrytsam osanning! — Herrskapet
Hörnbom eller rättare sagdt fru Hörnbom hade rustat till denna
middag precis lika länge, som fru Wennerholm rustat till förlofnings-
kalaset i sitt hem.
Det hela var alltså en konvetionell lögn.
Grefve Strutsenfot skulle hemta sin fästmö och hennes mor till
fru Hörnboms middag. Tiden var bestämd till något tidigare, än af-
färden skulle ske, för att fröken Hortens skulle få njuta i ensamhet
af sin fästmans sällskap. — På denna grund höllos ett par rum tills
vidare oberörda af hjelphustrurnas reningsverk.
På bestämd tid kom grefven och blef införd till sin fästmö,
hvilken redan var klädd till middagen liksom hennes mor, bredvid
hvilken hon satt och väntade på den »älskade» Emanuel.
Fröken Wennerholm hade denna dag i sitt ansigte ett på samma
gång trånande som tillfredställdt uttryck tack vare den oerhörda
maskeringskonst, som hennes i denna liksom i många andra saker
fullslipade mor lärt henne.
Grefven rent af studsade, då han fick se henne denna dag, till
den grad skön syntes hon honom. — Och detta drag af lycka, som
otvetydigt syntes kring hennes ögon och mun — det var rent af bedårande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
