Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXV. Bröllopet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
569
samma, var han så pass återställd, att han kunde visa sig i fru
Wennerholms salong. Visserligen var han ovanligt blek, men damerna
låtsades ej märka det. —
Under det att grefven roade sig bland sina ungkarlsvänner, satt
fru Wennerhohn i sin boudoire med ett bref i handen och framför
henne satt fröken Hortens.
— Jag kunde tänka detta, sade fru Wennerholm.
— Har du fått reda på det mamma f
— Jo, jo men!
— Nå hur är det?
— Precis, som jag anade.
— Det har varit förhållande, mellan Emanuel och Anna?
— Ja och ett mvcket ömt sådant också.
— Usch!
— Så här skrifver man från Kosta:
»Till svar på Edert ärade bref får jag nämna, att grefve Emanuel
Strutsenfot ofta vistats sommartid vid Kosta, samt att han under
sin vistelse här blef ett allmänt samtalsämne tillföljd af hans kärleks-
förhållande med en fattig flicka i trakten, torparflickan Anna Lars-
dotter, dotter till torparen pä torpet Klastorp under Säfsjöströms
bruk, Lars Person.»
»Flickan var mycket vacker och kallades derför allmänt »Rosen
på Klastorp». Hon var äfven ansedd som en dygdig och bra flicka
ända till dess att grefven kollrade bort henne.»
»Hennes far önskade, att hon skulle ingå giftermål med nämnde-
man Anders Karlssons son, Karl Andersson på Karlshult, en för-
mögen man; men Anna förklarade, att grefve Strutsenfot friat till
henne och fått hennes ja utan hennes föräldrars tillstånd.
»Hennes far förvisade henne då från hennes hem och stxaxt derpå
dog han af sorg, hennes mor och bröder kommo så godt som på bar
Packe — nu äro dock gossarne smedsgesäller vid Säfsjöström.»
»Karl Anderson ville ej mera vistas i trakten utan har rest, jag
vet inte hvart, men jag tror till Amerika. Man säger, att han är
guldgräfvare; men hur dermed förhåller sig, känner jag inte.»
»Grefven har aldrig mera varit vid Kosta, sedan den sommaren,
då han ställde till allt ¡detta bråk och hvar flickan är, känner jag inte;
men jag antar, att Ni är medveten om hennes vistelseort och in-
tresserar Er för henne, eftersom Ni gjort förfrågan angående henne.»
»Hon har ej synts till här i trakten sedan hennes fars begrafning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
