Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVII. Inspektor Hagberg och »Rosen på Klastorp»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
632
ut och gå med henne hvardagseftermiddagarne, lappa hennes trasor
och spela Mariage med henne om söndagseftermiddagarne, ty då går
hon aldrig ut, samt stundom om förmiddagarne följa henne på kaffe-
rep och höra henne sladdra med andra käringar.
— Nåja, men det der är väl ingen ansträngande plats.
^Sej, men fan så tråkig. — Isynnerhet lära, som jag hört i
förtroende af andra hennes sällskapsdamer, söndagseftermiddagarne vara
mycket sömngifvande med mariagen, som gumman aldrig vill sluta
med. Käringen som aldrig lyckats få någon man, vill ta igen skadan
på detta sätt, »äktenskap» skall hon ha, om än aldrig så litet.
De andra herrarne började hjertligt skratta åt den frispråkige
profryttaren och hans definition på sin tant.
För dem af våra läsare, hvilka icke känna franska språket vilja
vi meddela, att ordet mariage betyder äktenskap och derför kunde
profryttaren göra sin ordlek rätt ledigt.
— Kanske Anna passar just der.
Det kan hända. År det inte plats ledig hos tant nu, så är
jag säker på, att det blir det inom kort.
— Kom ihåg »Rosen på Klastorp»’ då.
— Det lofvar jag.
—- Tack för det.
— God natt herr Hagberg.
— God natt, god natt! Välkommen åter!
— Tackl
Helsa Gunilla, ropade vaktmästarn, just som vagnen rullade
af gården.
Det skall jag, svarade herr Hagberg och gick in samt redde
sig att gå till hvila.
Dagen derpå gick herr Hagberg tidigt ut i brädgården för att se
till arbetet och när han kom in för att äta frukost, träffade han Anna,
som neg djupt för honom och tackade honom, för att hon fått vara
i hans hus under natten.
Hon var nu mera rödblommig och det syntes, att hon snart
skulle ta sig igen, blott hon finge litet lugn.
— Nå har Anna kunnat sofva i natt, frågade herr Hagberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
