Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Karl Andersson i Kalifornien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
— Från vördig prosten, sade Anna frågande.
— Ja, den gamle själasörjaren har skrifvit till mig. Vi kommo
öfverens om. att vi skulle skrifva till hvarandra. — Han har konfir-
merat mig, den gamle och Anna har visst gått fram för honom
också — eller gick Anna och läste för adjunkten?
—■ Nej det var för vördig prosten.
— Han helsar Anna och dessutom har Anna sjelf bref från
honom.
— Jag?
— Ja, detta bref låg inne i mitt.
Han räckte Anna ett hopguminadt konvolut, som var försedt
med följande utanskrift:
»Anna Larsdotter
Tillhanda!»
Anna tog emot brefvet med en rörelse, som om hon mottagit
ett heligt ting och hon ryckte en hårnål ur sin rika hårkorg samt
skar upp brefvet med nålen.
— Får jag läsa det här, sade hon.
— Gör det Anna, svarade herr Hagberg vänligt.
Hon tog då brefvet ur konvolutet samt läste:
»Min snälla Anna!»
»Det är din gamle själasörjare, som’ talar till dig mitt barn och
jag gör det med ännu större glädje, än jag skulle gjort det i hvarje
annat fall, ty det är på din mors vägnar, jag skrifver till mitt forna
läsbarn, om hvilket man sagt, att det varit en förlorad varelse, något
soin du sen sjelf alldeles bevisar motsatsen af.»
»Ja mitt goda barn, många tråkiga saker ha sagts om dig här
i din fädernebygd på sista tiden. Dock vill jag säga dig, att jag för
min enskilda del icke trott på dessa onda rykten. Jag är en fridens
och andans man och jag tror mina medmenniskor heldre om godt än
om ondt.»
»Dessutom har du varit mitt skriftebarn och jag har såsom din
lärare blickat in i ditt hjerta, der jag vid den tiden fann endast godt
och ädelt. Jag hade derför svårt att tro, att du till den grad skulle
hafva förändrat dig, som man sade.»
»När vi sist råkades, var det en sorgens dag, mitt barn och du
blef illa behandlad af folket, ja äfven af dina närmaste. Det var en
svår pröfning för dig och jag kunde ej hjelpa dig. — Men Herren
kan både risa och lisa och den han älskar den pröfvar han.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
