Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Fröken Pamela Tornspets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
— Om fjorton dagar.
— Inte förr! Då hinna vi ju öfva oss riktigt bra med att spela
Kasino och Mariage.
— Ja, ora inspektorn vill, så.
— Frågade gumman, om Anna kunde spela?
— Ja!
— Grosshandlaren hade inte så orätt då, när han sade, att det
var en betingelse för att få platsen, att Anna kunde de der spelen.
— Nej, det hade han visst inte. Fröken Tornspets talade om,
att en flicka, som sökt platsen, inte fått den, blott för att hon inte
kunde spela kort.
’ — Det var då löjligt.
— Vet inspektorn, den flickan hade varit lektris hos fru Wen-
nerholm.
— Det var då märkvärdigt, hvad Anna har tur eller otur att
stöta hop med’ den der familjen eller åtminstone med menniskor, som
ha göra med dem.
— Ja, vet inspektorn, jag blef riktigt hemsk till sinnes, när
fröken Tornspets nämnde fru Wennerholms namn.
— Det undrar jag inte på.
— Det gick nästan rundt i mitt hufvud.
— Jo, jo!
— Grefve Strutsenfot med grefvinna och svärmor lära hafva
rest från Stockholm, sade fröken Tornspets.
— Så godt var det.
— Det var derför, som lektrisen blifvit ledig.
— Och hon fick ej platsen, blott för att hon inte kunde spela
kort?
— Ja!
— En galen käring!
— Inspektorn då!
— Förlåt mig! En tokrolig gumma, menar jag. Nå, mén hon
hade väl några andra fordringar än blott, att hennes sällskapsdam
skulle kunna sköta korten?
— Ja, jag skall läsa högt också.
— Nå, det var det då förnuft i. Det gör Anna också riktigt bra.
— Jag fick läsa på prof ett så vackert stycke af Anna Maria
Lenngren.
— Och gumman var nöjd?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
