Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Fröken Pamela Tornspets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
— Och dermed fortsätta vi hvarje qväll sedan, medan Anna är
qvar härute.
— Men inspektorn blir väl alldeles trött pä mig.
— Visst inte. Hade jag kunnat behålla Anna, skulle jag gjort det.
— Hvad inspektorn är snäll.
— Jag är alldeles viss om, att både jag och fröken Gunilla
komma att sakna Anna, när Anna öfverger oss.
— Hå, hå! Hå, hå! —
Nu blef deras samtal afbrutet, derigenom att inspektorn måste
gå bort och se till, att lassning af bräder, som skulle köras in i staden,
skedde ordentligt.
Anna gick då in i inspektorsbyggnaden, der hon för fröken
Gunilla utgöt sin glädje öfver den erhållna platsen.
På aftonen fick Anna grosshandlarens adress och skref följande
morgon ett tacksägelsebref till honom
Nu blef det en tid af rastlöst arbete för Anna, som ekiperade
sig efter bästa förmåga, sydde sig en bomullsklädning, stickade och
stoppade strumpor och så vidare, allt under det att hon och Gunilla
pratade och skrattade som ett par goda systrar. — Men om aftnarne,
när herr Hagberg slutat sitt arbete i brädgården och ätit sitt afton-
mål, spelades mariage och kasino och Anna visade sig snart vara
riktigt durkdrifven deri.
Och så gick tiden, den ena dagen efter den andra och snart var
den dag inne, då Anna skulle lemna det trefna inspektorshemmet vid
Eriksdal för att tillträda sin plats hos fröken Pamela Tornspets.
— Nå Anna, skola vi nu skiljas på allvar, sade inspektor Hag-
berg till henne på morgonen af denna dag.
— Ja, hur skall jag kunna tacka inspektorn för all den godhet,
som inspektorn bevisat mig under denna tid.
— Tänk vänligt på inig och helsa på mig och fröken Gunilla,
när Anna har tillfälle och håg dertill.
— Ack ja, det skall jag visst det. — Det finnes allt mycket
godt här i verlden också.
— Godt och ondt gå sida vid sida, kära Anna.
— Inspektorn har varit så god emot mig och grosshandlaren,
som jag ju knappt känner. — Och vet inspektorn, jag har under
dessa dagar så mycket tänkt på Karl Andersson, som äfven var så
god mot mig här i Stockholm.
— Har Anna tänkt på honom dessa dagar?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
