Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Grefvinnan Strutsenfots diamanter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
nu spela den sörjande och förskräckta makan — förskräckt var hc.n
äfven — men hennes sinne var fullt af hat och led fullkomlig brist
på kärlek.
Hon tillkallade sin kammarjungfru, hvilken var med på resan
liksom hennes mor hade sin med jemte Jonson, betjenten, soin nu
var med fru Wennerholm ut i staden.
— Hjelp mig, sade hon, fullkomligt beiierskande sig, att göra
toalett.
Kammarjungfrun skyndade sig att efterkomma sin matmors be-
fallning och tog tram puderkappa och sminkburkar, hårtänger sprit-
lampa ro. m. och snart var hon sysselsatt med att lägga grefvinnans
hår på . det omsorgsfullaste.
Gretvinnan satt alldeles tyst och stilla samt försjönk alltmer
och mer i betraktelser. Hon tänkte på, hvilket uppseende det skulle
väcka, när hon för sin mans räddning ville sälja sina diamanter;
hon tänkte äfven pa, hur hennes mor skulle vredgas på henne för
detta steg. Men hennes tankar gingo än vidare: Hon grubblade öfver,
hur hon skulle fa sin mor att köpa henne nya diamanter; ty ej ville
hon göra sig af med dessa prydnader för att sedan alldeles sakna
dem. Hade hon ej vetat, att hennes mor var så rik, att hon med
lätthet skulle kunna förskafia henne nya diamanter, skulle hon utan
tvifvel hellre låtit sin man mördas af röfvarne, som tagit honom till-
fånga, än hon skulle afhändt sig sina halsband för att rädda honom
åt friheten och lifvet.
Slutligen var hennes toalett färdig och medtagande halsbanden,
hvilka hon ännu en gång skänkte en saknadens blick lemnade hon
hotellet samt begaf sig direkt till svensk-norske generalkonsulns
kontor.
Generalkonsulns kontor bestod af flera rum, i hvilka en massa äldre
och yngre män voro sysselsatta.
I två rum liggande i vinkel mot de öfriga kontorsrummen hade
generalkonsuln sjelf sitt privatkontor, der besökande efter anmälan
träffa de honom.
Det första af dessa tvenne rum tjenade som väntrum och i det-
samma fanns en livréklädd liten groom, som de förnämas dvärglika
betjenter kallas, hvilken hade att anmäla de besökande för generalkonsuln
samt dessutom passa dem upp, om så behöfdes. Denne pojke hade
svenska föräldrar, ehuru han var född i Italien. Han kunde derför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
