Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Grefvinnan Strutsenfots diamanter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
— Hvad i Guds namn hade du vid konsulatet att göra?
— Jag ville tala vid generalkonsuln.
— Jag förstår dig inte, Hortens, du är dig så olik. Har du
intet vidare förtroende för din mor? Jag måste ju plocka orden
ur dig.
— Så vet då — — —
Hon hejdade sig och fortsatte ej meningen till slut.
— Nå? — Hvarfijr talar du inte ut? — Hortens, Hortens, hvad
har du i sinnet? — Det är bäst, att vi genast lemna Neapel. Du
behöfver ombyte af luft. Du^ är inte frisk. Vi skola säga till om,
att våra saker packas in. De kunna komma efter; vi resa denna
dag till Rom.
— Nej, mamma!
— Jag känner ej igen dig! Du är helt och hållet förändrad.
— Jag tänker på Emanuel.
— Just derför skola vi resa härifrån.
— Utan honom?
— Javisst.
— Aldrig!
— Hvad?
— Aldrig, säger jag.
— Du vill väl inte, att jag skall kasta ut 40,000 lira för ingen-
ting, mitt barn.
— De penningarne utgifvas ej för intet, då man medelst dem
räddar ett menniskolif.
— Men, min snälla Hortens, tag då ditt förnuft tillfånga. Kan
du finna på ett bättre tillfälle än detta att bli af med Emanuel?
— Jag vill inte ha hans blod på mitt samvete.
— Du är allt för hjertnupen.
— Kanske är jag det.
— Det är beroende på ditt tillstånd.
— Kanske.
— Desto större skäl är det, att vi genast resa.
— Res min mor, jag stannar.
— Sannerligen tror jag ej, att jag måste anlita läkarhjelp åt dig.
— Behöfs inte, min mor. Emanuel skall räddas undan röfvarne;
förrän han är det, blir jag ej bra. — Sedan skall jag skilja mig
från honom.
— I sanning en dyr måg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
