- Project Runeberg -  Rosen på Klastorp eller den förälskade torparflickan / Senare delen /
294

(1898) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. En oförmodad friare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

294
af diamanter och perlor och ögon kalla, grå som Albions dimmor,
stickande eldiga som Frankrikes sol eller trånfullt drömmande som
Spaniens skymning.
— Det skulle verkligen vara roligt att en gång få se detta
rörliga lif.
— Ja, der fråssar ögat, der klappa hjertan, der förvillas tankarne.
— Din beskrifning är riktigt förtrollande.
— Ännu ett steg och vi äro inom griphåll för satans klor, fort-
for sjöofficeren.
— Jo, jo, nu komma skuggsidorna. Der det är mycket sol, finnas
äfven stora slagskuggor.
— Gripna af de klorna äro vi^förlorade.
— Fy tusan!
— Endast ett finger fångadt och vi äro afgrundsfurstens med
hull och hår.
— Brr!
— Hvad betyda då för oss de klassiska konserterna, konstverken
och naturens prakt?
— Ingenting, det är gifvet.
— Ja endast en enda tanke beherskar oss då.
— Spelets?
— Ja, spelets och guldförvärfvets.
— Då står man allt på kanten af en afgrund?
— Ja, och vårt öde är i de flesta fall redan besegladt, innan
vi satt ut det första guldmyntet — en kula genom hufvudet eller ett
långlån af spelbankens direktör.
— Nej skål bror Det der blir dystert.
— Skål ! — All den strålande prakten derute, alla de glada
leendena, de skalkande blickarne och de friska hafsbrisarne äro som
bortblåsta, så snart ni satt foten öfver tröskeln till spelbanken.
— Att det skall vara så fördömdt svårt att draga sig derifrån
i tid.
— En dyster prakt, irrande ögon, krampaktigt sammanpressade
läppar och en febermättad atmosfär karakterisera stämningen.
— Det är då inte vidare behagligt det må jag säga.
— Näktergalens sång och vågsvallets ljufva acompagnemang ha
såsom genom ett trollslag förvandlats till hesa eroupier-skrik och ett
rasslande guldslammer.
— Nej, jag far inte till Monaco!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:54:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/klastorp/2/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free