Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. En oförmodad friare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så sagdt, så gjordt. Beslut och handling
Ar ett hos qvinnan.
Anna måste nu sluta med läsningen, emedan det ringde på tam-
burklockan. De främmande voro herr Hagberg, Gunilla och gross-
handlaren.
— Nu äro vi här hela högen, sade grosshandlaren gladt, sedan
han artigt helsat på sin tant,
— Ja, jag ser det, jag, svarade gumman, tag plats. Jaså, herr-
skapet är ute och går på andra lysningsdagen
— Jaha! svarade grosshandlaren i herr Hagbergs ställe, vi äro
ute och bjuda till bröllop.
— Du ska.ll väl inte gifta dig heller, sade gumman.
— Det kommer an på det, utropade grosshandlaren och kastade
en förstulen blick på Anna. — Gunilla, som märkte detta, stötte
sin fästman i sidan med armbågen och log ett soligt leende. — Men
jag har ingen fästmö ännu, tilläde grosshandlaren. — Jag väntar!
— Den, som väntar på något godt, väntar aldrig för länge, in-
föll Gunilla.
— Sa’ ni ja, fröken Gunilla, som har det så bra på gaffelo,
svarade grosshandlaren. Men en sådan här fattig fan–––- ursäkta
mig — — — fattig menniska, menade jag, som jag, har inte så lätt
för att fånga en söt och rar hustru.
— Pyttsan! Vill grosshandlaren ha någon, så blir det nog inte
svårt för grosshandlaren att få henne heller. — Eller hvad säger du.
Anna, sade Gunilla,
Anna rodnade som en ros och svarade blyg;
— Jag vet inte, jag.
Och i detsamma gick hon ut för att tillsäga Johanna att bära
in vin och småbröd.
— Men i alla fall vill jag trösta min allra nådigaste tant med,
att det inte är jag, som skall gifta mig nu så här i brådrasket, utan
det är i stället det der herrskapet, som ser så lyckligt och förnöjdt ut.
— Ja, jag vet det förut, sade gumman.
— Att de se lyckliga ut?’
— Vänd inte bort mina ord, sade fröken Pamela till gioss-
handlaren.
— Nej för all del, jag tog blott fasta på, hvad min nådiga tant
sade
— Jag är gammal, kära du och du får inte räkna så noga med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
