Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Karl Andersson på äfventyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358
— Jo, jo men!
. . . T ®.“aYÍg máltid! utr°Pade Karl Andersson skrattande och
tuKtaae till »länsmannen» i sin pipa.
Ja, den blef verkligen smaklig,
— Såå! ,
Det är mitt tulla allvar.
— Hm!
— Du tror mig inteP
— Jag har svårt att tänka mig, att du skulle ha aptit.
— För sällskapets skull?
— Javisst.
— Jovars!
— Nå så mycket bättre för dig.
Indianen satte sig bredvid mig.
v i .S°eglade väl litet för att se efter, om han hade någon
skalperknif i handen. ë
. da, de*- var inte utan, att jag gjorde det.
— Morgens! — Nå fastnade inte fruktbitarne i halsen på dig då?
Nej, det gick lyckligt.
Du satte inte ens mjölken i vrångstrupen?
— Inte det heller.
- Det kan märkas, att du biifvit härdad bland guldgräfvarne.
— Man blir det med tiden, ser du Kalle.
Jo, jo! Jag känner till det der.
— Du är inte så blyg af dig du heller.
— Ahnej, jag har allt öfvat upp mig.
— Ja, når du upphörde att tänka på Rosen på Klastorp, så____
; H vem har sagt, att jag glömt henne?
Du har åtminstone inte talat om henne på en god tid
. ~ Kan Val vara; ia8 har inte heller haft mycken tid att tänka
pa benDe.
- Det ar allt roligare att tänka på guldet, som du samlar.
Anja! Men tusan så mycket roligare vore det, om jag hade
Rosen pa Klastorp att dela det med.
Du är lika galen som alltid.
— Du har visst aldrig varit kär, Pelle?
— Nej- — ja det vill säga–––-nej, nej Gud ske lof.
— Ja, se da förstår du inte heller, att man kan önska att dela
sitt guld raed uägon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
